Den 20 maj ljöd bomblarm på flera platser i Litauen och stridsflygplan inom Natos flygövervakning i Baltikum aktiverades. Ministrar placerades i underjordiska bunkrar, kollektivtrafik stoppades och människor ombads söka skydd.
Anledningen var att drönare observerats vid gränsen till Belarus. Hotet utlöste den första evakueringen i ett Natolands huvudstad sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes i februari 2022.
Den senaste tiden har flera liknande incidenter inträffat i både Baltikum och Finland. Så sent som på lördagsmorgonen kraschade och exploderade en drönare i sjön Dridza i Kraslava-regionen i Lettland.
Drönarna som identifierats har varit ukrainska och anledningen till att de dyker upp nu är att Kiev intensivt börjat angripa ryska energianläggningar i de västra delarna av landet – samt att Kreml nu lyckas kapa drönarna och styra dem mot Natogrannarna, skriver brittiska The Telegraph.
Genom att skicka signaler med samma frekvenser som ukrainarna kan Ryssland störa ut drönarna när de befinner sig i belarusiskt eller ryskt luftrum. När de sedan får uppkoppling igen går drönarna in i ”sökläge” – då sänder Kremls styrkor ut nya signaler som gör att de kan ta över kontrollen över drönarna och dirigera om dem.
– Det finns ingen anledning för Ryssland att sluta med detta, eftersom det inte leder till några konsekvenser för Moskva, och avkastningen på den ansträngning de lägger ner är enorm, säger Keir Giles, forskare vid Chatham Houses ryska och eurasiska program till The Telegraph.
Avgörande för operationerna, som nu genomförs i stor skala, är en kraftfull sändare i Kaliningrad – den ryska exklaven som ligger inklämd mellan Polen och Litauen. Sändarens signaler kan ställa till det för navigationssystem i stora delar av det baltiska luftrummet.
Ramsey Faragher, generaldirektör vid brittiska Royal Institute of Navigation, säger till tidningen att svaret på de ryska störningarna är ”smarta” antenner som kan filtrera bort falska signaler. Den tekniken finns redan men i nuläget är de för dyra för att användas i stor skala.
Utöver att drönarna utgör hot mot säkerheten i de baltiska staterna har de även blivit en del i det ryska propagandaspelet. I samband med att en ukrainsk drönare kraschade i Lettland i mitten av maj påstod Kreml att det baltiska landet planerar att upplåta sitt luftrum för Ukrainas attacker, ett påstående som avfärdats av regeringarna i Riga och i Kiev.
I samband med uttalandet hotade Ryssland med vedergällning och påpekade att ett Natomedlemskap inte skulle skydda mot rysk hämnd.
Läs mer: Ukrainas laservapen snart verklighet – slår ut drönare
