Kort efter krigsutbrottet i Ukraina avlöste utvisningarna av ryska diplomater varandra i europeiska länder. Många av Kremls representanter bedömdes vara spioner och rekryterare snarare än diplomater. I Sverige fick tre ryssar lämna ambassaden i Stockholm nästan omgående. Tyskland och Frankrike kastade ut över 80 personer.
Den nya hårdare linjen i Europa har tvingat den ryska säkerhetstjänsten till nya metoder för att lyckas med påverkansoperationer och infiltration.
I Moldaviens huvudstad Chisinau har en aktuell rättegång satt ljuset på Rysslands nya taktik i proxykrigsföringen.
En man står anklagad för att ha rekryterat en yngre mekaniker till ett tillfälligt arbete som skulle innebära en två veckors betald resa med ”utomhusaktiviteter”.
En tid senare befann sig den rekryterade mannen på Balkan. Där fick han lära sig att flyga drönare, hantera rökgranater och att undvika polisen vid kravaller. Enligt moldaviska myndigheter blev mekanikern en rekryt för Rysslands operationer som har syftet att på olika sätt skapa splittring i europeiska länder.
Den åtalade mannen misstänks ha rekryterat dussintals personer i samma syfte. Han är också åtalad i ett separat fall i Frankrike, misstänkt för att ha klottrat davidsstjärnor på byggnader i Paris efter Hamas attacker i Israel den 7 oktober 2023.
Enligt den moldaviska utredningen bedöms närmare 80 personer vara del av det multinationella nätverket som rekryterar åt Ryssland. Hittills har 20 personer åtalats, enligt Politico. Minst två av dem är anklagade för att ha deltagit i påverkansoperationer i Tyskland och Frankrike.
Den pågående rättegången är en av flera rättsfall i landet kopplade till rysk infiltration. 2024 Fick en 22-årig man från den autonoma regionen Transnistrien i uppdrag att resa till Düsseldorf för matchen mellan Ukraina och Slovakien i fotbolls-EM. Mannen, som inte genomförde uppdraget, hade fått order om att vifta med en ukrainsk flagga med texten ”ge oss våra val tillbaka”. Ett budskap som snabbt plockades upp av Kreml.
Moldaviens inrikesminister Daniella Misail-Nichitin säger till Politico att det främst är unga rysktalande personer, som rekryteras för påverkansoperationerna.
Moldavien är ett av länderna som mest tydligt skakats av ryska påverkansoperationer de senaste åren. I höstens presidentval vann den EU-vänliga kandidaten Maia Sandu en knapp seger mot flera Rysslandsvänliga utmanare. Detta trots rapporter om valfusk och att väljare fått betalt för att rösta proryskt.
Det östeuropeiska landet är dock inte ensamt om att varna för påverkansoperationer kopplade till allmänna val. Franska myndigheter har redan nu flaggat för att man kommer att vara extra vaksamma för yttre påverkan vid nästa års presidentval.
Inför folketingsvalet i Danmark förra veckan varnade säkerhetspolisen för att Ryssland bedriver ett hybridkrig med väst. I ett uttalande skrev myndigheten att Ryssland har som mål att påverka beslutsfattare och den offentliga debatten i Danmark och andra europeiska länder.
I februari bjöd regeringen i Sverige in samtliga partiledare i riksdagen för ett samtal om valpåverkan. I en lägesbild inför valet i höst konstaterar Myndigheten för psykologiskt försvar att det primära hotet gällande otillbörlig informationspåverkan mot Sverige kommer från Ryssland.
