Svampen upptäcktes först i Nordirland 2021 under inspelningen av en BBC-dokumentär. I fjol identifierades den som en nyupptäckt art och döptes till Gibellula attenboroughii – efter zoologen och författaren David Attenborough.
Nu har första upptäckten utanför Nordirland gjorts – i Sverige.
Fyndet gjordes av Anders Lindström, entomolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Han har hittat två spindlar som infekterats av parasitsvampen. En i en källare i Bohuslän och en i en grotta i Västergötland, vilket han tidigare berättat för Vetenskapsradion.
Anders Lindström forskar egentligen på stickmyggor, och hittade svamparna på slump.
– Jag hade med mig kameran för att fotografera myggor, och passade på att ta bilder på dem när jag ändå var där. Jag tycker att det finns någon slags skräckblandad förtjusning med de där svamparna, säger han.
Det visade sig sedan vara bilder på spindlar som angripits av så kallade ”zombiesvampar”. Öknamnet kommer från att svampen tros ha förmåga att ta kontroll över spindelns hjärna. Genom att förändra dess dopaminnivåer verkar svampen radiostyra spindeln att lämna sitt nät och söka sig uppåt, för att enklare kunna sprida sina sporer.
– När den ganska nyligen har infekterat spindeln ser det lite ut som det här vita skinnet på en brieost, sådär sammetslent. När spindeln dör kommer svampen ut kroppsvägen och växer ut så att den ser mer ut som klassisk mögel, säger han.
Sporerna sprids sedan i luften för att landa på nya spindlar.
– Om spindeln har otur och svampen har tur så lyckas den gro och infektera spindeln.
Det finns liknande parasitsvampar som drabbar andra insekter. Men ännu finns det ingen anledning för människor – eller andra ryggradsdjur – att frukta svampar som ter sig som Gibellula attenboroughii.
– Det är framför allt ryggradslösa djur som angrips, alltså insekter och spindeldjur. Och när det kommer till den här svampen är de enda kända arterna som blivit infekterade källarspindlar och bryggspindlar, säger Anders Lindström.
