Donald Trumps Grönlandshot har fått många att varna för Natos kollaps, med en amerikansk president som inte vill utesluta militär makt mot det allierade Danmark.
Samtidigt pågår förberedelserna för den stora Natoövningen Cold response i Norge, där de amerikanska marinsoldaterna ska samöva med allierade trupper.
– De ska öva på att försvara Norge, Sverige och Finland i ett Natosammanhang, säger översergeanten Jonny Karlsen, talesperson för Försvarets operativa högkvarter i Norge, till DN.
Cold response genomförs vartannat år i Norge, och i mars ska ungefär 25 000 soldater från 14 Natoländer öva för att klara av det karga och kyliga klimatet på Nordkalotten.
Trupperna, bland dem den amerikanska styrkan, kommer att öva försvarsstrid i norra Norge och norra Finland. En del aktiviteter kommer även att ske i Sverige.
– Ska man kunna fungera i kris och krig så måste man öva i fredstid, säger Jonny Karlsen.
Amerikanska, brittiska och nederländska soldater befinner sig redan nu i Norge för att utbilda sig i överlevnad och strid i ett arktiskt klimat.
– Om du kan strida i det här klimatet, något av de svåraste du gör som en soldat, så är ingenting omöjligt, säger Jonny Karlsen.
Sverige deltar i Cold response med ungefär 2 500 soldater, framför allt från P4 i Skövde och I19 i Boden. Det är de som sätter upp de så kallade subarktiska brigaderna, alltså stora, rörliga enheter som är tänkta till försvarsstrid längst upp i norr.
Vinterövningar i Norge har varit vanliga för Natoländer ända sedan alliansen grundades 1949.
Men nu står Nato inför sin kanske största kris, där europeiska medlemmar reagerat kraftigt på Trumps försök att pressa Danmark till eftergifter genom att införa hämndtullar mot Sverige och de andra länder som stöttar danskarna.
Det är dock inget som märkts när Norge planerat övningen.
– Jag vill inte tala om det politiska. Vi planerar som vi alltid har gjort. För vår del har vi inte tagit emot några andra signaler, säger Jonny Karlsen.
Donald Trumps utspel kommer snabbt och nyckfullt. Militära strukturer är tröga och strategiskt långsiktiga. Cold response-övningen är planerad sedan länge – ändå skulle det amerikanska bidraget kunna påverkas av Trumps dagsform.
– Presidenten kan ju säga att ”det blir ingen sån här övning nu. Nu åker ni någon annanstans”, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Förra sommarens stora Natomöte i Haag slutade med att medlemsländerna gick med på att höja sina försvarsutgifter till fem procent av BNP, varav 3,5 till direkta militära utgifter.
Höjningen drevs fram av Trump, som bland annat sade att USA inte skulle försvara de länder som inte betalade.
Ända sedan han tillträdde har det funnits en tvekan kring Trumps stöd för Natos artikel 5, som innebär att Natos alla medlemmar försvarar varandra.
– Oron är att amerikanerna inte kommer hit alls i ett krisläge och då kan det tolkas i Kreml och Peking som att de inte är dedikerade till artikel 5, säger Niklas Granholm och lägger till att Ryssland och Kina kan se det som att de får större handlingsutrymme.
Cold response-övningen är en del i ett större sammanhang som handlar om Natos kapacitet att försvara områden i Arktis.
Det är den förmågan som Donald Trump ifrågasätter när han säger att Danmark inte klarar av att skydda Grönland från Ryssland och Kina, och att han därför inte utesluter att ta Grönland med militärt våld.
Men Niklas Granholm vill tona ner risken för att USA skulle ge sig på allierade Natoländer. Soldaterna som ska till Cold response kommer för att öva med partners.
– Att de skulle vara något direkt militärt hot mot oss – det tror jag inte, säger han.
Donald Trumps uttalanden är ofta motstridiga. Bara några dagar innan Grönlandskrisen blev akut skrev presidenten att USA alltid skulle ställa upp för Nato, trots att han tvivlade på att Nato skulle ställa upp för USA.
Niklas Granholms bedömning är att de senaste veckorna förändrat situationen helt för Europa.
– Vad som händer nu är att den grundläggande säkerhetsordning vi haft sedan 1945 nu kastas nu ut genom fönstret av USA. Vad som ersätter den, det vet vi inte, säger Niklas Granholm.
