Abdul El-Sayeds seger i onsdags blev visserligen inte den storskräll som progressiva demokrater hoppats på, men hans vinst i primärvalet i Michigan beskrivs ändå som ett bakslag för det demokratiska etablissemanget.
41-åringen som kampanjat för statligt finansierad sjukvårdsförsäkring, billigare läkemedel och skattehöjningar för de rika, vann med knapp marginal mot kongressledamoten Haley Stevens och blev därmed ytterligare en i raden av vänsterpolitiker som slagit sig fram inom Demokraterna under våren och sommaren.
USA-kännaren Dag Blanck, på Uppsala universitet, pekar på flera orsaker till vänstervågen inom partiet, inte minst ett växande missnöje med etablissemanget.
– Det finns också en stark mobilisering mot Donald Trump, så man stödjer de politiker som man uppfattar tar strid mot Trump. De som uppfattas som en del av etablissemanget har de svårare nu, säger Dag Blanck.
En annan förklaring är USA:s stöd till Israel. USA har länge varit en av Israels trognaste allierade men nu växer kritiken mot premiärminister Benjamin Netanyahu och det våld som utspelar sig i Gaza.
– Det vi ser nu är någonting nytt. Det finns ett starkt missnöje och kritik mot det amerikanska stödet bland alltfler amerikaner, säger Dag Blanck.
Samtidigt har tiderna förändrats i USA, menar Stephen Zunes som är professor inom politik vid University of San Francisco.
Historiskt har varje generation i USA haft det bättre ställt ekonomiskt än sina föräldrar. Nu har den trenden vänt, förklarar han.
– Samtidigt har vi en oerhörd ojämlikhet i USA. Vi har till exempel inte fri sjukvård eller utbildning, sådant som man i Sverige har tagit för givet i flera generationer. Unga tar examen från universitetet med enorma skulder. Tidigare flyttade ungdomar hemifrån efter att de gått ut high school, men nu bor över hälften av alla amerikanska ungdomar hemma långt upp i 20-årsåldern och ibland även efter 30, säger han.
Zunes uppfattar det som att många ser ett behov av en strukturell förändring. Det finns samtidigt en uppfattning om att högerpopulism bäst utmanas med vänsterpopulism, menar han.
– Att befinna sig någonstans i mitten fungerar inte. Då kommer folk som vill bort från etablissemanget bara att gå till höger. Man behöver ett vänsteralternativ också.
Det finns alltså flera förklaringar till varför vänsterfalangen växer sig stark just nu. Men ett starkt resultat i ett primärval garanterad inte en seger i mellanårsvalet i november.
– De som röstar i primärvalen är de mest engagerade väljarna, både till höger och till vänster. I valet i november krävs ofta att kandidaterna tar ett kliv in mot mitten om de ska kunna attrahera även mittenväljare. Risken är då att vänstervågen skrämmer bort dem, säger Dag Blanck.
Just det – hur långt till vänster de amerikanska väljarna är villiga att gå – diskuteras flitigt just nu, menar Blanck. Primärvalen är en indikation på vilken väg Demokraterna kommer att ta framåt.
I tisdagens primärval i Wisconsin står de progressivas hopp till 37-åriga Francesca Hong. Socialist, ensamstående mamma och deltidsbartender. Hong, som leder i mätningarna, kampanjar för fri sjukvårdsförsäkring, gratis barnomsorg och 32-timmars arbetsvecka utan löneavdrag. Hon vill också avskaffa USA:s migrationsmyndighet ICE.
Både Wisconsin och Michigan, där Abdul El-Sayed vann, är så kallade vågmästarstater där stödet pendlar mellan de olika partierna. 2016 vanns delstaten av Donald Trump, 2020 av Joe Biden och 2024 av Donald Trump igen. En vinst i Wisconsin i november beskrivs som ett måste för Demokraterna om de ska vinna över de fyra platserna i representanthuset som krävs för majoritet.