På torsdagsmorgonen kom nya ukrainska underrättelser om en förestående rysk offensiv mot norra Ukraina och Kiev, där Belarus väntas bli mer direkt involverat. Samtidigt har Ryssland levererat kärnvapenammunition till belarusiska lager under en gemensam militärövning.
– Vi ser nya försök att dra in Belarus, samtidigt som belarusisk infrastruktur används för drönarattacker för att kringgå vårt luftförsvar, säger Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha.
Sybiha beskrivs som president Volodymyr Zelenskyjs högra hand och var biträdande chef på presidentkansliet när Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina 2022.
Nu är han på besök i Sverige i samband med Natos utrikesministermöte i Helsingborg.
Han beskriver utvecklingen som allvarlig och säger att Ukraina noga följer situationen.
– De provocerar. De vet att hot om kärnvapen är det mest effektiva sättet att skapa rädsla i väst men det är också ett tydligt brott mot FN:s ickespridningsavtal.
Ukraina ansökte om Natomedlemskap 2022. Flera medlemsländer vill se garantier om att ansökan ska godkännas. Samtidigt motsätter sig tungviktare som USA och Tyskland. De kräver bland annat genomgripande korruptionsreformer för att ett medlemskap ska bli aktuellt.
– Vi har byggt upp den nödvändiga antikorruptionsinfrastrukturen och fortsätter reformarbetet trots kriget eftersom det också ligger i vårt eget intresse, säger Sybiha.
Han menar att relationen till Nato allt mer bygger på ett ömsesidigt behov.
– Det är mycket smartare att ha oss på insidan med vår miljonarmé och dagliga stridserfarenhet. Det är det mest kostnadseffektiva sättet att hålla Europa säkert, säger han.
Ukraina har enligt Sybiha blivit en global drönarmakt till följd av kriget. Han pekar på en snabb expansion av försvarsindustrin som även europeiska länder kan dra nytta av.
På onsdagen träffade han Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och lyfter det fördjupade försvarssamarbetet mellan länderna.
Ukraina kan nu producera stora delar av sitt eget försvarsmateriel i samarbete med partnerländer, däribland Sverige, säger han.
– Stridsfordon 90 är enligt vår militär bland de bästa i världen. Och artillerisystemet Archer är fantastiskt. Nu hoppas vi på framsteg i diskussionerna om Gripen, säger han.
Han syftar på pågående samtal om en uppgörelse om upp till 150 av Saabs stridsflygplan, som enligt uppgifter kan bli klar inom några månader.
Samtidigt pågår en bredare diskussion om Europas roll i framtida fredsförhandlingar med Ryssland. De USA-ledda samtalen har hittills inte gett resultat.
Enligt Andrij Sybiha är en fred utan USA inte realistisk, men Europa kan spela en kompletterande roll.
– Vi tror att det kan påskynda fredsansträngningarna när USA:s diplomati har stannat av, bland annat på grund av situationen i Mellanöstern, säger han.
Han betonar att det inte handlar om att normalisera kontakterna med Ryssland, men att diplomatiska initiativ kan behövas för att påskynda processen.
– Vi talar inte om en möjlig legitimering av europeiska ledares kontakter med Putin – nej, Putin ska isoleras. Men det skulle kunna vara ett sändebud eller en tillfällig plattform.
Att USA under Donald Trump stoppat vapenleveranser till Ukraina och samtidigt gett Ryssland lättnader i bland annat oljesanktionerna ser han som försvårande.
– Det enda sättet att få Ryssland att ta förhandlingarna på allvar är genom tryck, sanktioner, isolering och frysta tillgångar. Men alla dessa beslut att lätta på sanktionerna skjuter tyvärr bara upp möjligheten att nå fred.
Sybiha ser inga tecken på att Ryssland vill avsluta kriget, utan menar att de snarare ökar sina offensiva operationer. Samtidigt pekar han på tecken på ökande press mot den ryska sidan.
– För att kunna genomföra den så kallade segerdagsparaden den 9 maj i år behövde de vårt godkännande. Det är ett verkligt erkännande av vår kapacitet, säger han.
Han beskriver hur Ukraina nu kan slå mot mål långt inne i Ryssland.
– Vi har en ny verklighet nu; det finns ingen säker plats i Ryssland på grund av vår ökade kapacitet för långdistansvapen. Ryssland förde kriget till vårt territorium – nu får de kriget till sitt eget.
Fakta.Nato-mötet i Helsingborg
Den 21-22 maj står Sverige värd för Natos utrikesministermöte. Mötet sker i Helsingborg där ett trettiotal utrikesministrar väntas delta.
Mötet är det första på ministernivå i Sverige sedan inträdet i försvarsalliansen och ses som en viktig del i förberedelserna inför Natotoppmötet i Ankara i juli.
Läs mer:
Zelenskyj: Upp till 100 dödade och skadade ryssar
Stort säkerhetspådrag när Helsingborg rustar för första Natotoppmötet
