Den gröna industriomställningen avgörs inte i visioner eller klimatmål, utan i faktiska investeringsbeslut här och nu. Samtidigt som europeiska industriföretag tar stora risker för att ställa om, växer frustrationen över ett system som inte hänger med. Elen är för dyr eller kommer för sent, tillstånden drar ut på tiden och spelregler ändras mitt under pågående investeringar.
När vd:ar för några av Sveriges tyngsta industribolag beskriver vad som krävs för att fortsätta satsa i Europa, tecknas en bild av både stark vilja och växande otålighet – och en tydlig varning: utan snabbare genomförande riskerar Europa, och inte minst Sverige, att tappa både tempo, jobb och industriellt ledarskap.
– Näringslivet kan och bör gå före, investera, ställa om och ta risk. Det gör vi redan på SSAB i stor skala. Men vi kan inte ensamma bära systemrisk. När el, tillstånd och spelregler inte hänger ihop, då blir det inte en affärsfråga utan ett politiskt ansvar, säger Johnny Sjöström, vd på SSAB.
Martin Lundstedt, vd på Volvo, tecknar en liknande bild och menar att näringslivet inte kan invänta perfekta politiska förutsättningar, men att det samtidigt finns en tydlig gräns.
– Ansvarsfördelningen måste vara tydlig. Näringslivet driver innovation och investeringar, medan staten säkerställer konkurrensneutralitet, infrastruktur och långsiktiga spelregler.
Just långsiktigheten är något som Scanias vd Christian Levin trycker på när han får frågan om vilka delar av dagens europeiska regelverk och styrmedel som påskyndar omställningen och vilka som bromsar den.
– Det som fungerar bäst är när politiken skapar långsiktighet och tydliga ekonomiska incitament för utsläppsfria lösningar. Problemet i Europa just nu är att mycket går för långsamt. Vi vill elektrifiera tunga transporter i hög takt, men utan laddinfrastruktur, ett starkt elnät, konkurrenskraftiga villkor för åkerierna och efterfrågan på hållbara transporter blir omställningen försenad. Samtidigt riskerar vi böter om vi inte når målen, trots att viktiga delar av systemet runt omkring inte finns på plats. Det är en kombination som hämmar investeringar och försämrar Europas konkurrenskraft.
Samtidigt som flera av vd:arna lyfter EU:s regelverk som både nödvändiga och avgörande, är SCA:s vd Ulf Larsson mer kritisk och menar att regleringarna rörande skogen snarare minskar möjligheterna att skapa klimatnytta och ersätta fossiltunga varor, än att främja förnybart och cirkulärt.
– Det blir fel när massabruk som tagit stora investeringar för att bli i praktiken fossilfria knuffas ut ur ETS-systemet och får sämre ekonomiska förutsättningar än bruk som inte försökt ställa om.
Samtidigt ser han det som positivt att politiken tagit fram styrmedel för att möjliggöra mer förnybart flygbränsle.
– Skulle det kombineras med ett omtag så man inte begränsar råvaran, alltså biomassa från skogen, och smarta prismekanismer för att underlätta för den som producerar så tror jag att vi har goda möjligheter att bygga upp helt nya exportnäringar.
Alla fyra storbolagsvd:arna ser en reell risk för att investeringar flyttar till andra regioner om energiomställningen i Europa blir för långsam eller för dyr.
– Vi verkar redan i en global marknad, men med allt mer regionaliserade värdekedjor. Det innebär att investeringar i högre grad styrs dit där hela systemet fungerar, det vill säga där det finns tillgång till konkurrenskraftig energi, stabila regelverk och fungerande logistik. Om Europa inte levererar på dessa parametrar kommer kapitalet att söka sig till andra regioner, trots att ambitionerna här är höga, säger Martin Lundstedt.
Fakta.Det ser storbolagen som största riskerna
• Ryckig politik och otydligt ansvar Snabba regeländringar och en ansvarsfördelning där företag i praktiken får bära systemrisk pekas ut som särskilt problematiskt.
• Överreglering som bromsar investeringar Komplexa och motstridiga regelverk, särskilt på EU-nivå, uppges höja kostnader och fördröja projekt.
• Regler som missgynnar förnybara råvaror Politik som begränsar användningen av biomassa och biobaserade produkter ses som kontraproduktiv för klimatomställningen.
Texten är hämtad från Di Mobilitet, en del av Dagens industri.
