De senaste fem åren har kronan tappat 22,5 procent i värde. Bland annat på grund av den höga inflationen under 2022–2023. Det har slagit mot barnens vecko- och månadspeng, visar banken Nordeas senaste undersökning om barnens fickpengar.
– Jag tror föräldrarna har haft fullt sjå att hänga med själva i allt som ökar i kostnader, menar bankens privatekonom Anders Stenkrona.
För fem år sedan fick 6–8-åringar 28 kronor i veckopeng i genomsnitt. I år ligger summan på 27 kronor. För att kompensera för inflationen borde summan vara drygt 34 kronor, enligt DN:s beräkning.
För barn 9–11 år har visserligen veckopengen ökat från 42 kronor till 44 kronor. Men om de skulle ha samma köpkraft borde de ha fått nästan 52 kronor.
Även för de som får månadspeng har summorna halkat efter. Gruppen 9–11 år fick 199 kronor i genomsnitt för fem år sedan. I dag ligger summan på 195 kronor men borde ha hamnat på 244 kronor för att bevara barnens köpkraft.
För 12–14 åringar ser det lite bättre ut. I dag är månadspengen i genomsnitt 302 kronor mot 255 kronor. Men den borde vara 312 kronor för att hålla jämna steg med inflationen. För 15–17-åringar har månadspengen vuxit från 779 kronor till 809 kronor men borde ha ökat till 954 kronor.
Anders Stenkrona tror att en förklaring till utvecklingen är den prischock som var för några år sedan med en inflation på över 10 procent under en period.
Fakta.Så mycket får barnen
Genomsnittlig veckopeng.
6–8 år: 27 kronor.
9–11 år: 44 kronor.
12–14 år: 98 kronor.
15–17 år: 158 kronor.
Genomsnittlig månadspeng.
9–11 år: 195 kronor.
12–14 år: 395 kronor.
15–17 år: 859 kronor.
Genomsnittlig då och då-peng.
6–8 år: 108 kronor.
9–11 år: 167 kronor.
12–14 år: 302 kronor.
15–17 år: 809 kronor.
Källa: Nordea
– Man har inte tagit sig råd med att höja barnens fickpengar. Och det har prioriterats mycket sparande bland hushållen, säger han.
Anders Stenkrona pekar på att sparkvoten – hur stor andel en familj sparar av sin inkomst – har varit hög. Föräldrarna har fått se flera dramatiska händelser som påverkat ekonomin. Det har handlat om covidutbrottet, Rysslands invasion av Ukraina, tulloro och nu senast kriget mellan USA och Iran.
– Det är många smällar som gjort hushållen sparsamma och att de håller igen med alla kostnader de kan. Jag tror helt enkelt man inte har tagit sig råd med att höja barnens fickpengar, konstaterar Anders Stenkrona.
Den så kallade då och då-pengen – som föräldrar betalar ut vid behov – har bara hängt med inflationen för 6–8-åringar. De får i genomsnitt 108 kronor i månaden vilket är 12 kronor mer än vad som behövdes för att hålla jämna steg med inflationen under fem år.
För 12–14-åringar ligger den genomsnittliga summan på 302 kronor, men borde ha legat på 312 för att kompensera för inflationen.
En positiv utveckling ur barnens synvinkel är att andelen barn som får veckopeng har ökat fyra år i rad, enligt undersökningen. I dag är det 81 procent. Samma nivå som 2021. Som lägst var det 2022 och 2023 på 78 procent.
En trend är också att månadspeng blir vanligare. För 12–14-åringar är det drygt 60 procent som får det.
– Men även de som är 9 till 11 år får månadspeng i allt större utsträckning. Det är pedagogiskt väldigt bra. Det tvingar dem att börja tänka mer långsiktigt, säger Anders Stenkrona.
För äldre barn är det digitala fickpengar som dominerar genom överföring i bank eller Swish. För gruppen 6–8-åringar är kontanter det allra vanligaste, enligt undersökningen.
Fakta.Undersökningen
● Bygger på intervjuer med 1 050 föräldrar med barn i åldrarna 6–17 år.
● Genomfördes under perioden 17–22 augusti 2026.
● Gjordes via Kantar Sifos webbpanel på uppdrag av Nordea.
Läs mer:
Svenskarnas förmögenhet rekordstor
Swishförälder? Så ger du barnen ekonomiskt ansvar