På en tidigare avfallsplats i utkanten av mångmiljonstaden Santiago har en kåkstad vuxit fram med närmare 14 000 invånare. De flesta kommer från Haiti, men även många venezuelaner har sökt en fristad här.
Suhey García, 30, kom hit med sin man och tre barn för fyra år sedan. De byggde sitt hem av tegelstenar och korrugerad plåt. Hennes man försörjer familjen som gatuförsäljare, medan hon själv extraknäcker i matbespisningen på en privatskola.
– Vi har skapat oss ett hem här. Barnen går i skolan. Vi sköter oss, säger Suhey García.
Hon vänder sig mot att José Antonio Kast utmålar venezuelanska migranter – som flytt Nicolás Maduros regim – som kriminella.
– Kast är inte bara fördomsfull. Han sprider främlingsfientlighet. De enda kriminella vi stött på här är chilenska smågangsters som försökt tvinga mina söner att arbeta för dem, säger hon.
Suhey García går uppför en av de dammiga gatorna i kåkstaden som migranterna döpte till Nueva Amanecer, ny gryning, när de ockuperade området för fyra år sedan. Tidigare i år blev hennes man knivhotad av en chilensk pensionär när han steg på en buss för att sälja snacks till passagerarna.
– Han skrek åt honom: ”Åk hem!” Det är så taskigt. Min man försöker bara försörja oss.
Varken hon eller hennes man kan söka fasta jobb, eftersom de inte har något uppehållstillstånd. På grund av att de inte har några venezuelanska pass kan de inte heller ansöka om det.
– Folk förstår inte att myndigheterna i Venezuela har kollapsat. Vi fattiga har inte råd att betala de mutor som krävs för att få utfärdat ett pass i Venezuela, säger hon.
José Antonio Kast, som är son till tyska migranter som kom till Chile efter andra världskriget, har lovat att inom 120 dagar kasta ut alla papperslösa venezuelaner om han vinner valet. Suhey García tar sig för ansiktet.
– Vart ska vi ta vägen? Vi lämnar inte frivilligt, även om Kast är värre än Maduro.
Hennes äldste son Ángel, 13, lyssnar på vårt samtal i smyg. Han var nio år när familjen korsade öknen i Bolivia för att ta sig in i Chile.
– Jag går i en bra skola här och boxas på fritiden. Jag vill inte tillbaka till Venezuela, säger han.
Under de senaste 15 åren har flyktingvågen från Venezuela förändrat det chilenska samhället. Nästan en miljon venezuelaner bor nu i Chile, som är ett av Sydamerikas rikaste, säkraste och mest stabila länder. Den första vågen bestod av utbildad medelklass som numera är välintegrerad i samhället. Den andra vågen kom under pandemin och bestod till största delen av fattiga utan utbildning. Många tog sig in illegalt och saknade pass.
Parallellt med migrationen har mordstatistiken skjutit i höjden. Under 2022 steg antalet mord med 46 procent, jämfört med föregående år. Många skyller utvecklingen på migranterna – även om sambandet med migrationen inte är entydigt.
Ximena Campos driver en kosmetikbutik i gallerian Centro Comercial Madrid i Santiago. Hon har installerat övervakningskameror och behållit plexiglasskivan framför kassan.
– Jag vill inte låta främlingsfientlig, men jag gillar inte venezuelanerna. Jag känner mig inte trygg, säger hon.
Ximena Campos har inte råkat ut för någon brottslighet, men har drabbats av ett fenomen som spridit sig i samhället de senaste åren. Trots att Chile är ett av de säkraste länderna i Latinamerika känner medborgarna att de lever i ett av världens mest otrygga länder.
– Det spelar ingen roll vad statistiken säger. Min man kör mig till butiken och hämtar mig. Jag går inte längre ut på gatan, säger 60-åriga Ximena Campos.
Hon tänker ändå inte rösta på Kast. I stället föredrar hon vänsterns kandidat Jeanette Jara som tillhör det chilenska kommunistpartiet.
– Kast är en narcissist. Jag skulle aldrig rösta på honom. Jara är mer mänsklig, men hon vill också bekämpa den organiserade brottsligheten.
Tidigare i år gjorde den ideella organisationen Fundación Paz Ciudadana, som arbetar med frågor om säkerhet och rättvisa, en undersökning som visar att 90 procent av chilenarna ändrat sina rutiner under flyktingvågen. De går ut mer sällan och känner sig räddare. Samtidigt har rånen minskat de senaste två åren. De flesta våldsbrotten sker också i utsatta områden där migranter bor – något som sällan påverkar majoriteten av chilenare.
– Rädslan är inte rationell. Jag tror att det handlar om en kulturkrock. Många är ovana vid mörkhyade människor som pratar högt och spelar musik, säger Daniel Johnson, chef för Fundación Paz Ciudadana.
Han anklagar båda presidentkandidaterna för att ha utnyttjat rädslan under valkampanjen.
– Det finns inget effektivare sätt än att spela på rädsla i en valrörelse, säger Daniel Johnson.
Vad som däremot skett de senaste åren är att Chile utsatts för nya former av kriminalitet. Utpressning och kidnappningar var tidigare nästan okända, men har blivit vanligare sedan den venezuelanska kartellen Tren de Aragua etablerade sig i landet. Kartellen, som står på USA:s terrorlista, misstänks även kontrollera smugglingen av papperslösa venezuelaner genom öknen i Bolivia – vilket gör att många migranter hamnar i deras klor redan innan de når Chile.
– När migranterna söker bostad och jobb här hjälper kartellen dem. De blir beroende av varandra. Det är den organiserade brottsligheten som ska bekämpas – inte den imaginära, säger Daniel Johnson.
För 15 år sedan genomgick stadsdelen Estación Central i centrala Santiago en omvandling. Fastighetsspekulanter rev de låga husen och reste flera 20-våningsbyggnader med små lägenheter. De flesta som bosatte sig här tillhörde den chilenska arbetarklassen, vilket gjorde att bostadsområdet kom att kallas ett ”vertikalt getto”. Nu har stadsdelen fått ett nytt namn. I takt med att fler och fler venezuelanska migranter flyttat in kallas kvarteren numera för Pequeña Caracas, lilla Caracas.
Trottoarerna kantas av venezuelanska gatuförsäljare som spelar karibisk musik på hög volym.
– Det bor knappt några chilenare kvar här. Vi har tagit över, säger Vanessa Caridade, 43, från oljestaden Maracaibo i Venezuela.
Hon bor med sin man och fyra barn i en etta på 30 kvadratmeter och driver en gatubutik från en kundvagn där familjen säljer mobilladdare och skal.
– Kast säger att han ska kasta ut oss. Det kommer han inte att lyckas med. Ge oss i stället arbetstillstånd så att vi kan söka riktiga jobb, säger hon.
Läs mer:
USA:s mål i Venezuela: Att störta Nicolás Maduro
Kommunist mot Pinochet-vän i Chiles presidentval
