– Sverige är ett fascinerande land. Det första man lägger märke till är att människorna är väldigt vänliga och avslappnade, säger Ludger Siemes från kontoret i Diplomatstaden i Stockholm.
Det är en skarp kontrast till den svenska debatten, där anklagelser om högt tonläge, hot och hat duggar tätt. Men ambassadören är å andra sidan purfärsk, nyanländ sedan bara några veckor. Trots det är han redan imponerad av svensk innovationskraft, jämställdhet och digitalisering.
– Man klarar sig helt utan kontanter här!
En jättelik ukrainsk flagga hänger ut från fönstret. Faktum är att Tyskland, enligt Kiel-institutet, är det EU-land som i absoluta tal skänkt mest stöd till Ukraina.
– Vi kommer att fortsätta stötta Ukraina så länge det krävs. Det finns en klar förståelse för att Tyskland återigen måste rusta för försvar och erkänna att den ryska aggressiviteten kommer att fortsätta, oavsett om och hur krigshandlingarna tar slut.
Regeringen i Berlin har satt som mål att bygga den största konventionella armén i Europa. Tyska försvarsföretag går återigen på högvarv, i linje med de svenska.
– Tyskland är mycket intresserat av ett samarbete med den svenska försvarsindustrin. Potentialen är enorm. Vi ska inte se varandra som konkurrenter, utan som stärkta partner.
Vid Berlins säkerhetskonferens senare i november är Sverige partnerland och statsminister Ulf Kristersson en av talarna.
Sverige är dessutom en förebild när Tyskland nu ska återinföra värnplikt.
– Den svenska modellen har studerats mycket noggrant och det finns nog knappast någon tysk beslutsfattare som ännu inte har tittat på Pliktverket. Även försvarsminister Boris Pistorius har varit på besök, säger Ludger Siemes.
Regeringspartierna CDU/CSU (Kristdemokraterna) och SPD (Socialdemokraterna) är överens om att militärtjänstgöring behövs för att kunna bemanna den växande tyska försvarsmakten, men partierna träter om huruvida den ska vara frivillig eller obligatorisk. Diskussionerna sliter på samarbetet.
– Vi har ett annat historiskt arv och därmed också en annan kulturell tradition än Sverige. Militärtjänsten är förankrad i den tyska konstitutionen. Det är en mycket känslig debatt, och det är bra att den förs, inte minst för att inkludera befolkningen.
Det finns också andra orsaker till att beslutet dröjer.
– Till skillnad från Sverige har vi helt kört infrastrukturen för värnplikten i botten. Vi saknar kaserner och personal för utbildningen.
Om regeringspartierna inte kan enas i en så fundamental fråga, kan man då lita på att Tyskland klarar av upprustningen?
– Ni kan helt och hållet lita på Tyskland. Mot slutet av den förra mandatperioden ändrades konstitutionen för att möjliggöra högre försvarsutgifter och stärka Tysklands försvarsförmåga. Det var en tydlig signal och återspeglas också i budgetbesluten.
Lagändringen innebär att Tyskland nu kan låna tusen miljarder euro till försvarssatsningar. Detta behövs då ekonomin samtidigt går knackigt – bilindustrin är i djup kris och tillväxten nära noll.
Att få hjulen att snurra igen är ett av förbundskansler Friedrich Merz viktigaste löften. Tyskland driver tillsammans med Sverige på i EU för att minska byråkratin. På hemmaplan har man inrättat ett nytt ministerium för digitalisering och statlig modernisering. Syftet är att stärka ekonomins konkurrenskraft och innovationsförmåga – och i förlängningen säkra freden och välståndet.
– Nedskärningar i byråkratin och en modernisering av lagstiftningen har en enorm betydelse.
– Vi måste nå en situation där vi förstår att vi inte kan reglera alla livssituationer. Och där tror jag att Sverige tillämpar mer av en sund pragmatism.
Faxmaskinen har blivit en symbol för den tyska byråkratin.
Har ni slutat att använda faxmaskiner ännu?
– Covidkrisen avslöjade betydande svagheter när det gäller digitaliseringen. Vissa kommunala hälsomyndigheter använde fortfarande faxar. Sedan dess har mycket hänt. Vi är på rätt väg med digitaliseringen.
Läs mer:
Från fredsprojekt till turborustning – har EU blivit krigslystet?
Anna-Lena Laurén: Merz anklagas för att använda samma metoder som högerextrema
