Ångesten kom när Ellinor Alm var tio år och skulle byta skola för att börja i mellanstadiet.
Ingen från hennes gamla klass gick i den nya skolan och hon kände sig ensam. Dessutom var skolan stökig – böcker och pennor flög genom klassrummet – och ganska snart fick Ellinor ångest när hon skulle gå dit.
Hon förklarar hur hon redan på parkeringen utanför skolan fick svårt att andas och började hyperventilera.
På vårterminen i fyran var hon knappt i skolan alls. Det gjorde att hon bytte till en mindre skola som fungerade bättre.
Problemet var att den bara gick till årskurs 6. När Ellinor skulle börja högstadiet var hon tvungen att byta igen – och ångesten kom tillbaka.
– Jag kanske var i skolan högst 50 procent av tiden, säger hon när vi träffar henne hemma i radhuset i ett grått Uppsala.
Tillsammans med elevhälsoteamet provade hon olika strategier, som att bara gå på lektioner i ämnen hon verkligen gillade.
– Det funkade ett tag, sedan kom ångesten tillbaka.
Skolkuratorn mötte upp henne på parkeringen varje morgon för att följa med henne till första lektionen. Det fungerade några veckor. Sedan flyttade problemet och hon fick ångest hemma i stället, innan hon skulle gå till skolan.
– Vi provade en massa andra saker också, säger Ellinor, men inget hjälpte.
En dag fick de tips om en skola som hade startat ”distansutbildning som särskilt stöd för elever med problematisk skolfrånvaro”, som det heter.
Sedan 2021 kan skolor ansöka om att få undervisa den kategorin elever på distans. Skolinspektionen har hittills fått in 131 ansökningar. Men bara tre skolor har fått tillstånd att starta och en av dem är Palmbladsskolan i Uppsala.
– Vi skickade in en ansökan och det uppstod en massa byråkrati, med brev fram och tillbaka, säger Ellinor Alm.
Efter sportlovet i februari 2025 i slutspurten innan examen i nian, fick hon börja med distansutbildningen.
– Det första jag gjorde var att åka dit för att träffa min mentor och få min skoldator. Därefter skedde nästan allt på distans, säger hon.
Just nu undervisar Palmbladsskolan 25 elever på det här viset.
– De är från hela landet, från Jokkmokk till Partille, berättar Stefan Lucas som är biträdande rektor på skolan.
När det är lektion kopplar läraren upp sig med sin grupp på Teams. Sedan jobbar var och en med uppgifterna som de får och kan kontakta läraren om det behövs.
Vissa ämnen innehåller moment där eleverna måste vara på plats, till exempel i vissa praktisk-estetiska ämnen som bild.
Oftast får eleverna genomföra dem på sina hemskolor, under ledning av sina gamla lärare, eventuellt med anpassningar. Ibland får de komma in till Palmbladsskolan, till exempel för att göra fysiklaborationer.
Catharina Bergström, som är Ellinor Alms mentor och lärare i matematik, teknik och NO, tycker det är stimulerande att undervisa den här kategorin elever.
– Det känns också viktigt eftersom det ofta inte finns någon annan möjlighet för dem att gå i skolan. Här får de chansen att klara godkänt, säger hon.
Eftersom Ellinor bara hade en halv termin på sig för att klara godkända avgångsbetyg, prioriterades centrala ämnen som matte, naturvetenskap och svenska. Praktiska ämnen som slöjd och idrott genomförde hon på sin förra skola.
Ellinor, som egentligen har lätt för sig i skolan, blev mer utåtriktad och kunde lägga bort Tiktok och Youtube för att sätta sig och råplugga, berättar hennes mamma Petra Fogelberg.
– Upplägget funkade eftersom jag gillar att jobba självständigt, allt jag behövde fanns på datorn, säger Ellinor och förklarar hur hemmasittandet lätt blir en ond spiral.
– Först är man hemma för att man mår dåligt av att vara i skolan. Sedan börjar man må dåligt av att vara hemma. När man tänker på att alla andra klarar av att vara i skolan. Och ju längre man är borta, desto mer missar man, vilket gör det ännu svårare att gå tillbaka.
Nu vände spiralen uppåt.
– Jag gick ju faktiskt i skolan. Allt såg bra ut, jag skulle klara grundskolan, säger Ellinor.
Det återvunna självförtroendet gjorde det också lättare att faktiskt gå till skolan de dagar hon behövde vara på plats.
I våras gick hon ut nian med godkända betyg i alla ämnen och i höstas kom hon in på sitt förstahandsval, estetisk inriktning på gymnasiet, med mycket bild och form på schemat.
Hon tar fram en landskapsmålning som hon arbetar med under jullovet, som föreställer ön Vässarö i Roslagen, där hon var scoutledare i somras.
Sedan åker vi in till skolan där hon går, Uppsala estetiska gymnasium, som ligger i centrum men är stängd för att det är jullov.
– Jag upplever att det finns en större förståelse för psykisk ohälsa här än på många andra skolor, säger Ellinor och sätter sig under ett vinterkalt träd på skolgården.
Först tänkte hon söka naturvetenskapsprogrammet eftersom hon funderar på att så småningom utbilda sig till veterinär.
– Men jag hade det så tufft i grundskolan att jag ville göra något som bara är kul, vilket jag kan på den här skolan, säger hon och förklarar hur inspirerad hon blir av att gå hit.
– Jag har en massa vänner här och tycker att lektionerna fungerar väldigt bra, säger hon och tillägger att hon ju alltid kan komplettera med ett tekniskt basår i ett senare skede.
Vad betyder det att du har blivit äldre och mer mogen?
– Ganska mycket faktiskt. Jag har jag lärt mig mer om mig själv, vad som får mig att må dåligt, och vad jag ska göra när det händer.
Vad gör du i dag om du står utanför skolan och får ångest?
– Jag skulle fokusera på andningen, det är svårare att drabbas av panik om man andas lugnt, säger Ellinor och berättar att det faktiskt hände för en månad sedan.
Hon satt utanför skolan i bilen med sin mamma när ångesten slog till. Hon försökte andas lugnt.
Så fick hon syn på två klasskompisar som gick och pratade med varandra på väg mot skolan.
– Det var som att jag fick perspektiv på hela grejen, blev arg och tänkte: ”vad fan håller jag på med, det är ju kul att gå i skolan”.
Hon hoppade ut ur bilen och stannade sedan kvar i skolan en hel dag.
