En 13-åring som begår ett mord ska kunna få ett fängelsestraff på 1-3 år. Regeringen går nu vidare med att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern.
En av dem som ifrågasätter regeringens planer är Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander.
– Det här är ett förslag som strider både mot barnkonventionen och FN:s barnrättskommittés rekommendationer om hur man ska behandla barn. Det är ett slags experiment med barn, som inte är acceptabelt utifrån den forskning som finns kring hur barn påverkas av att bestraffas, säger hon.
Advokatsamfundet har tidigare kritiserat förslaget i två remissvar och Mia Edwall Insulander anser inte att lagförändringen är proportionerlig eller effektiv. Hon pekar på att det finns andra sätt att få bort unga som är farliga för sig själva och andra från gatan.
Hur ser du på att regeringen väljer att gå vidare med förslaget?
– Jag tycker att det är problematiskt att man inte lyssnar på den expertis och kunskap som finns. Det är advokater, åklagare och domare i rättsväsendet som ska möta de här barnen och ta hand om det här, som inte någon av oss egentligen tror på. Tvärtom tror vi att det kan få motsatt effekt och vara farligt för barnen, säger hon.
Även åklagaren Sophia Berling är kritisk mot att 13-åringar ska kunna dömas till fängelse. Hon tycker främst att det är problematiskt att det blir en osäkerhet rubriceringsmässigt, eftersom en13-åring bara kan straffas när det gäller de grövsta brotten. Något hon tillsammans med 25 andra åklagare även skrev om på DN Debatt i oktober förra året.
Det är brott med minimistraff på fyra års fängelse som omfattas: som mord, grova sprängningar, grovt vapenbrott och grov våldtäkt. Om ett brott rubriceras ner kan det leda till att exempelvis en 13-åring häktas för ett brott som personen senare inte anses straffmyndig för.
– Det blir en osäkerhet, både för den misstänkte, men även om man ska försöka förklara det för målsägaren. Den osäkerheten är det som jag ställer mig mest frågande inför, att det inte är genomgående som det är nu: antingen är du straffmyndig eller inte.
En farhåga är att det kommer att bli svårt för jouråklagare att ta beslut om exempelvis en 13-åring är straffmyndig eller inte baserat på en muntlig föredragning, med begränsat med information.
– De som jag har pratat med har ställt sig väldigt kritiska till hur det här faktiskt kommer att bli i slutändan, speciellt i jourmiljö, säger Sophia Berling.
Maria Frisk, barnsekreterare på Bris, kallar förslaget kontraproduktivt.
– Förslaget är helt felaktigt. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det kommer leda till minskad kriminalitet, säger hon i en kommentar till TT.
Även Kriminalvården har tidigare riktat kritik mot en sänkt straffbarhetsålder. Myndigheten skrev i sitt remisvar att fängelse i ung ålder kan leda till negativa konsekvenser, och att barn ”så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt”.
Kriminalvårdens avgående generaldirektör Martin Holmgren sa i SVT:s ”30 minuter” i september att han personligen inte tycker att 13-åringar ska sättas i fängelse.
– I själ och hjärta tycker jag inte det. En 13-åring är typiskt sett så omogen att han eller hon, som gör fel, borde tas om hand på ett annat sätt.
Både 13- och 14-åringar ska omfattas av en straffrabatt, som uppgår till 90 respektive 80 procent om man jämför med straffet för en vuxen person.
Den sänkta straffbarhetsåldern ska träda i kraft den 3 juli i år. Den ska därefter gälla i fem år, innan ett nytt riksdagsbeslut krävs.
Läs mer:
Regeringen: 13-åringar ska kunna dömas till fängelse
Kriminalvården säger nej till fängelse för 13-åringar















