SSAB släpper ut cirka 2,9 miljoner ton fossil koldioxid per år, mest bland svenska bolag. Elektrostålverket som byggs i Luleå ska göra tillverkningen mer klimatvänlig.
Det byggs på en plats med mycket föroreningar i marken.
– Det finns slagg från masugnar och muddermassor från havsbotten. Förr grävde man ner det ena och det andra, frågan är om någon vet exakt vad som finns i marken, säger Sabina Hoppe, enhetschef för miljöskydd vid länsstyrelsen i Norrbotten.
Cirka 20 personer har fått sjukdomssymptom i samband med markarbeten, bandtraktorföraren Ricky Davies är en av dem. Han har fått allvarliga lungbesvär, hostat blod och drabbats av kraftig yrsel. Dessutom ska en saneringsarbetare ha exponerats för markföroreningar. Men det är oklart exakt vad som orsakat Ricky Davies och de andra drabbades besvär.
SSAB har försäkrat att förorenade områden sanerats innan huvudentreprenören NCC börjat med markarbeten.
Varför ville SSAB bygga det nya stålverket på just den här platsen?
– Det har bedrivits industriverksamhet här sedan 1974 då koksverket togs i drift. Vi har bedömt att ungefär tio procent av hela anläggningsområdet har en föroreningshalt som vi måste behandla med schaktsanering, säger Carl Orrling, teknisk chef och ansvarig för SSAB:s omställningskontor.
Han pekar på ett industrihistoriskt värde i projektet.
– Marken var från början ämnad för ett nytt stålverk, Stålverk 80. Därmed kan vi också förverkliga drömmen som fanns då, om sluttillverkning av stål i Norrbotten, säger han.
När stålbolaget ansökte om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen varnade länsstyrelsen för att området var ”kraftigt förorenat”. Myndigheten ansåg att ”grundläggningsalternativ som inkluderar schakt inte är att föredra, då risken för ytterligare föroreningsspridning är överhängande”.
Enligt länsstyrelsen var bolagets ansökan inte tillräckligt tydlig kopplat till riskerna för människor och miljö.
– Vi tycker alltid att man ska vara försiktig och restriktiv. Samtidigt behöver vi satsningar som den här för att vi ska klara klimatomställningen, säger Sabina Hoppe.
– Vi kan inte säga nej till allting, då skulle utvecklingen inte gå framåt. Det skulle klimatet inte må bra av heller, då stora mängder fossila gaser släpps ut i stället.
Inför domstolsförhandlingarna lät SSAB en konsultfirma kartlägga föroreningarna. Företaget slog fast att åtgärder krävdes innan schaktning, eftersom halterna av PAH (polyaromatiska kolväten) kunde utgöra en hälsorisk.
Ämnena är kända för att vara cancerframkallande och utgör främst en risk vid långvarig exponering, enligt Annika Hanberg, toxikolog vid Karolinska institutet.
Fakta.Ämnen i industriområdet
PAH (polyaromatiska kolväten): Stor grupp kolväten som till exempel kan bildas vid förbränning och är vanliga luftföroreningar. Några är potenta cancerframkallande ämnen på lång sikt.
Petroleumkolväten: Det finns många kolväten i olika petroleumprodukter, till exempel olja och bensin.
Arsenik: Finns naturligt i berggrunden, kan frigöras vid gruvdrift och där krossat berg används. Kan vara cancerframkallande.
Källa: Kemikalieinspektionen
Hon tror inte att PAH är orsaken till de akuta symtomen hos drabbade anställda.
– Halterna kan också skilja jättemycket över ett område men också i djupled. Om man gräver kanske det är mycket högre halter någon meter ner än vad det är vid ytan, säger hon.
Enligt Annika Hanberg är det i dagsläget väldigt svårt att veta vad arbetarna blivit sjuka av. Flera olika faktorer spelar roll. Till exempel vilka föroreningarna är, aktuella halter eller under hur lång tid personerna har varit exponerade.
SSAB:s nya stålverk lyfts ofta fram som en viktig del av klimatarbetet. Men det behöver enligt Annika Hanberg inte betyda att det är bra för hälsan.
– Vi har sett det förut många gånger, att olika syften kommer i konflikt med varandra. Att man gör någonting som man tror är bra för miljön som sedan kan bli en hälsorisk.
Efter att SSAB kompletterat sin tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen gav länsstyrelsen grönt ljus till stålverksbygget. Myndigheten krävde dock fler provtagningar, strängare gränser för cyanid, zink och PAH, samt krav på åtgärder för att skydda häckande storspov.
Att undersöka hela området är omöjligt, menar Sabina Hoppe på länsstyrelsen.
– Även om du gör en jättebra provtagning med mellanrum på en meter, kan du missa något. På grund av alla metaller går det inte heller att skanna marken för att se vad som finns där under.
– Oavsett vilket gammalt industriområde det handlar om så finns det gamla synder som är nedgrävda. Det saknas dokumentation och de som jobbade finns inte kvar, säger hon.
Elektrostålverket i Luleå
● SSAB bygger ett elektrostålverk inom deras befintliga industriområde i Luleå. Satsningen ses som avgörande för övergången till fossilsnål stålproduktion och beräknas kosta 52 miljarder kronor.
● Stålverket ska ersätta dagens stålproduktion i masugnar, vilket kraftigt minskar klimatpåverkan jämfört med traditionell stålproduktion.
● Den totala byggplatsytan för det nya stålverket är 1, 7 kvadratkilometer.
● SSAB planerar för driftsättningen av det nya stålverket år 2029.
Källa: SSAB
Läs mer:
Ricky insjuknade på SSAB-jobbet: ”Rädd för att dö”
