Med inflationen stabil på en lägre nivå och räntor som bedömts ha passerat toppen för den här gången går många svenska hushåll in i 2026 med bättre ekonomiska förutsättningar än de senaste åren.
Men för de som vill stärka sin ekonomi ytterligare finns en möjlig lösning – och den stavas AI. Det visar beräkningar gjorda av Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica-banken.
Han har utgått från ett hushåll med 30 000 kronor i månadsutgifter och gjort en uppskattad fördelning på olika utgiftsposter. Utifrån dem har han räknat på vad man med AI:s hjälp hade kunnat spara, och landat i att man kan minska sina utgifter med upp mot fem procent. För referenshushållet hade det motsvarat 1 400 kronor per månad.
– Det är totalen, men sedan kommer olika poster ligga på olika nivåer. Boende är för många en stor utgift där det är relativt svårt att spara, medan livsmedel är en kategori som är lättare att påverka, säger Magnus Hjelmér.
Magnus Hjelmér lyfter fram mat som den utgiftspost där AI kan vara till störst hjälp. Ett annat område där han ser stora möjligheter är försäkringar och elavtal.
– Med tanke på att vi är så dåliga rent generellt på att jämföra alltifrån bilförsäkring, hemförsäkring till personförsäkringar och elavtal så är det verkligen värt att använda AI för att förstå dem. Man kan få en elfaktura förklarad för sig och fatta ett beslut om man har rätt avtal över huvud taget, säger han.
Förra våren gick Finansinspektionen ut med en varning kring riskerna med att förlita sig på AI-tjänster när man investerar på börsen. De skrev bland annat att AI inte måste förhålla sig till samma konsumenträttsliga regelverk som auktoriserade rådgivare behöver följa, och att råden kan vara baserade på föråldrad data.
Det är en uppfattning som Magnus Hjelmér delar.
– Med tanke på att AI hallucinerar så kan det vara förödande att lyssna för mycket och ta faktiska investeringstips. Det är också superviktigt att man inte delar några personuppgifter som personnummer eller kontonummer, och man behöver själv ta ansvar för att städa sin data.
Han betonar också vikten av ett källkritiskt förhållningssätt i alla led om man tar hjälp av AI för att få ordning på sin ekonomi.
I framtiden tror Magnus Hjelmér att AI i hög grad kan komma att ersätta mellanmänskliga rådgivningsinstanser.
– Många drar sig för att vända sig till exempelvis kommunens budget- och skuldrådgivare. Det blir ofta en sista utpost, även om det verkligen inte borde vara det. Så känner man att det är ett hinder så tror jag att AI kan hjälpa till, både för att skapa förståelse och för att se över sin ekonomi, säger han och fortsätter:
– Blickar man framåt många år tror jag att det blir mer integrerat i vårt vardagsliv. Jag kanske inte ens går och handlar själv, utan min meny och mina inköp handlas utifrån min budget. Eller när det är dags att förhandla om bolånet, då är det redan omförhandlat. Man kommer inte vilja lägga en massa tid och energi på att spara pengar.
Läs mer:
Professor om AI som plugghjälp: ”Se det som en sparringpartner”
Dåligt bilköp undveks med hjälp av AI
Så blir din privatekonomi 2026
