EU-ländernas utrikesministrar är överens om att sätta upp det islamiska revolutionsgardet (IRGC) på EU:s lista över terrororganisationer.
Revolutionsgardet är den iranska regimens hårda kärna och ett slags stat i staten.
Flera EU-länder, däribland Sverige, Tyskland och Belgien, samt den iranska diasporan, har drivit på för att terrorstämpla IRGC.
– Jag kom hit med en enig riksdag i ryggen. Sverige har verkligen legat på i den här frågan, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard och efterfrågar ytterligare EU-åtgärder.
Men andra länder, främst Frankrike, Spanien och Italien, har under lång tid motsatt sig.
Dessa länder bytte fot tidigare i veckan. Bakgrunden är den senare tidens mycket grova våld mot civila, under den senaste tidens protestvåg.
Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot säger att det rör sig om ”den våldsammaste repressionen i Irans moderna historia”.
– Vi uppmanar Irans myndigheter att frige de tiotusentals fångar som kastats i fängelse och upphöra med avrättningarna (…), återställa tillgång till internet och låta det iranska folket besluta sin egen framtid, säger han.
I dag finns cirka 20 grupper på EU:s terrorlista, bland andra Hamas och Hizbollah, Revolutionsgardets samarbetspartners i regionen. De som är medlemmar i någon av dessa organisationer får inte resa in i EU och deras pengar på banken låses.
Många av Revolutionsgardets ledarfigurer är redan föremål för EU:s sanktioner. Därför är det oklart vilka konkreta effekter terrorstämpeln kommer att få.
Framför allt är det en viktig symbol, säger Malmer Stenergard.
– Man ska inte underskatta den politiska signalen i det här läget. Det betyder att världen ser de fruktansvärda övergreppen, även om regimen gör allt den kan för att dölja dem.
Iran är isolerat från omvärlden sedan regimen stängt ned internet, och det är svårt att veta hur många demonstranter som gripits och dödats.
Enligt USA-baserade organisationen HRANA, som får uppgifter via nätverk inne i Iran, har över 6 000 personer bekräftats döda. Det finns även andra uppgifter om tiotusentals döda.
Argumenten mot en terrorstämpel var tidigare att man därmed stänger vissa diplomatiska kontakter till regimen och möjlighet att påverka.
Den oron tillbakavisade EU:s utrikeschef Kaja Kallas på torsdagen.
– Vår bedömning är att diplomatiska kanaler förblir öppna. Kontakterna med utrikesministern omfattas inte [av terrorklassningen], säger hon.
Det finns också oro att Iran straffar européer. Den iranska regimens strategi är att gripa utländska medborgare och använda dem som bytesvaror. Den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus satt 790 dagar i fångenskap innan han släpptes 2024. Helt nyligen släpptes två fransmän ur fängelse och är nu i husarrest på franska ambassaden.
I ett separat beslut på torsdagen antog EU:s utrikesministrar också nya sanktioner mot Iran. Ytterligare 21 personer och organisationer som kan knytas till det dödliga våldet, däribland Irans inrikesminister och riksåklagare, får inreseförbud och frysta konton.
Därmed är totalt 247 personer och 50 organisationer i Iran på EU:s sanktionslista på grund av människorättskränkningar.
Läs mer:
Nathan Shachar: Revolutionsgardet – regimens starkaste falang är dess svagaste punkt
