Klimatgruppen Aurora stämmer svenska staten på nytt: ”Kränker våra mänskliga rättigheter”

På grund av klimatförändringarna kommer dagens unga att i betydligt högre grad uppleva bland annat värmeböljor och extrem brandrisk under sin livstid jämfört med äldre generationer. Och Sveriges klimatmål är för lågt satta. Dessutom är den klimatpolitik som bedrivs inte tillräckligt effektiv för målen ska kunna uppnås.

Det skriver klimatgruppen Aurora i den stämningsansökan mot svenska staten som nu lämnas in till Stockholms tingsrätt.

– Den svenska staten har en skyldighet att skydda våra mänskliga rättigheter till liv, hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Den framgår av Europakonventionen, som har en särskild ställning i svensk grundlag, säger Ida Edling, jurist och talesperson för klimatgruppen Aurora.

– Nu vill vi att domstolen fastställer om den svenska staten har brutit mot lagen eller inte, alltså om den har kränkt våra mänskliga rättigheter eller ej.

Kärnan i Auroras argumentation är att den svenska staten inte tar ansvar för sin andel av de globala klimatåtgärder som måste genomföras för att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet.

– Internationell rätt är mycket tydlig med att stater som Sverige, som är rika och har bidragit mest till att orsaka klimatkrisen med sina stora historiska utsläpp, måste göra absolut mest, säger Ida Edling.

Till exempel menar gruppen att Sverige måste ha en plan för att minska de utsläpp som orsakas av varor som importeras från andra länder.

– De utsläppen är större än våra egna territoriella utsläpp, och även om de rent formellt rapporteras i andra länder måste staten göra allt den kan för att minska dem eftersom de orsakas av vår livsstil. Alla länder ska enligt internationell rätt använda alla medel som står till deras förfogande för att bidra till att klimatkrisen inte leder till klimatkollaps, säger Ida Edling.

Det här är andra gången Aurora stämmer den svenska staten för otillräcklig klimatpolitik. Den förra stämningsansökan lämnades in 2022 och hamnade till slut hos Högsta domstolen, som kom fram till att ansökan rent formellt inte uppfyllde de kriterier som krävs för att kunna prövas enligt svenskt rätt. Till exempel lämnades stämningsansökan in som en så kallad grupptalan. Den här gången är det i stället föreningen Aurora som är avsändare.

Dessutom har det hänt saker inom juridiken som kan ha ändrat spelplanen till Auroras fördel. I april 2024 kom en vägledande dom från Europadomstolen i Strasbourg, som slog fast att Schweiz brutit mot de mänskliga rättigheterna genom att inte vidta tillräckliga åtgärder mot klimatförändringarna. Det var en grupp äldre kvinnor, ”Klimaseniorinnen”, som hade stämt staten.

Och i juli 2025 meddelade den internationella domstolen i Haag att alla stater har en skyldighet att effektivt motverka klimatförändringarna och skydda nuvarande och framtida generationers mänskliga rättigheter, oavsett om de ingår i Parisavtalet eller ej.

– Mot den bakgrunden har jag mycket svårt att tänka mig att Aurora inte kommer att beviljas talerätt denna gång, och kunna föra den här processen mot staten i sak, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet.

Vad skulle det innebära om Aurora vinner – om domstolen bifaller stämningsansökan?

– Det är inte så att domstolen kan beordra staten att genomföra några specifika åtgärder, men den kan slå fast att det som görs inte räcker till och på vilket sätt det brister. Då måste varje seriös demokratisk regering och riksdag naturligtvis ta det på allvar och göra vad som krävs för att inte längre bryta mot lagen. Annars vore det ett markant domstolstrots, som inte är förenligt med en rättsstat, säger Jonas Ebbesson.

Han tillägger att Europadomstolen slagit fast att stater har en stor frihet att agera självständigt. Men det krävs ett tydligt nationellt regelverk för hur klimatutsläppen ska fasas ut.

– Och det räcker inte med ett snyggt regelverk på pappret, utan det måste också genomföras. Där kan man konstatera att exempelvis Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet rapporterat brister i svenska statens klimatarbete.

En kritik som ofta hörs i samband med sådana här processer är att klimatpolitik inte ska hanteras i domstolar utan av riksdagen. Det tycker Ida Edling är en missuppfattning.

– Det enda vi ber domstolen är att fastställa om den svenska staten har brutit mot lagen eller inte. Det är exakt vad en domstol ska göra i en demokratisk rättsstat. Och en av de absolut viktigaste delarna av den svenska demokratin och rättsstaten är att politiker ska följa sina egna lagar. Det står i första paragrafen i grundlagen, säger Ida Edling.