Det har blivit tyst i bussen. Ministrar och pressekreterare har näsorna i mobilen. De väntar på att Donald Trump ska hålla tal. Bara timmar tidigare har USA:s president utlovat en ”större smäll” mot Iran.
Sveriges statsminister utesluter inte storkrig.
– Det är dramatiskt på många sätt. Det finns stora förhoppningar om att det ska sluta med att en regim som förtryckt sina egna i 47 år ska ge plats för en demokratisk stat. Och jag har en enorm sympati för de förhoppningarna. Men vi har sett hur svårt det är, säger Ulf Kristersson.
Han är på valturné tillsammans med två av sina statsråd, finansminister Elisabeth Svantesson och handelsminister Benjamin Dousa – 12 orter i Västra Götaland på tre dagar.
De vill egentligen prata om möjligheten att göra en klassresa, men omvärldsläget dominerar.
Det är svårt att se hur ett förebyggande angrepp, som USA säger sig ha utfört, är förenligt med folkrätten, säger Kristersson. Å ena sidan.
– Det är också väldigt svårt att se hur den iranska regimen är förenlig med folkrätten. Jag tror att de flesta länder kommer att tänka ungefär som vi: Hur det här utvecklas och slutar kommer att avgöra hur man ser på den här operationen.
Det ligger dock i Sveriges intressen att regimen i Iran byts ut, är budskapet från regeringen.
Han hänvisar till fängslade svenskiranier i Iran och hur Iran använt sig av gängkriminella för att begå dåd mot israeliska mål i Sverige.
– Så det är inte så att Iran ”bara” har varit farliga för sin egen befolkning. De är en av världens främsta sponsorer av terrorism.
Delar av regeringskansliet har aktiverat en krisorganisation för att hantera trycket från strandade svenskar i Mellanöstern. Någon evakuering finns inte i planerna. På finansdepartementet görs analyser för att skydda svensk ekonomi mot högre energipriser och transportproblem i kölvattnet av kriget. Enligt Säkerhetspolisen påverkar utvecklingen i Mellanöstern säkerheten i Sverige och medför ett ökat hot främst mot amerikanska, israeliska och judiska intressen.
Men det finns också en hotbild mot iranska oppositionella i Sverige.
– Vaksamheten är väldigt, väldigt stor, säger Kristersson.
Allt fler länder dras in konflikten. På en förfrågan från USA lånade Storbritannien ut baser till USA. Och häromdagen attackerades en brittisk bas på Cypern.
Om USA skulle fråga om svensk militär hjälp i Mellanöstern, bistår vi då?
– De som nu går in har egna nationella intressen på plats att bevaka och skydda. Det är skillnaden mot Sverige. Så det ser jag inte alls framför mig.
Den moderata valmaskinen kör snart i full gas. Förhoppningen är att väljarna ska övertygas med jobbskatteavdrag, sänkt matmoms och halverade skjutningar, lägre inflation och migration. Men Liberalerna ligger kvar på rekordlåga opinionsnivåer och riskerar att åka ur riksdagen. Och oppositionspartierna leder med god marginal.
Vad är det väljarna inte förstår?
– Väljarna förstår alltid. Regeringar ligger ofta under i opinionen mitt i. Det är inget konstigt.
Inför valet 2022 pratade Kristersson om att partierna på hans sida i politiken är eniga. Ett budskap som i mars 2026 blivit svårare att föra, efter att M och SD stoppat KD-ledaren Ebba Busch från att sluta en blocköverskridande energiöverenskommelse.
Dessutom bråkar Sverigedemokraterna med regeringen om migrationsfrågan inför öppen ridå. Det är synen på att dra in befintliga permanenta uppehållstillstånd som splittrar Tidösamarbetet. Regeringspartierna sågade utredningen och något lagförslag före valet blir det inte.
– Nej, det kommer inte att bli en proposition på den del av utredningen som nu finns. Men vi diskuterar nu hur vi ska hantera den och en eventuell komplettering, säger han.
Lägg därtill de oförenliga röda linjerna från Sverigedemokraterna och Liberalerna, där SD kräver plats i regeringen och L kräver att SD inte får några ministerposter.
Något besked om en eventuell regeringskonstellation vill inte Kristersson ge.
Varför är det så svårt?
– Jag har ingen nytt besked. Vi har ett samarbete som fungerar alldeles utmärkt just nu. Vi har två partier som vill samarbeta med varandra, men som har motstridiga uppfattningar om exakt vilka som ska ingå i regeringen.
Inför valet 2022 argumenterade Ulf Kristersson mot ett SD i regering av framför allt tre skäl: de stod för långt ifrån varandra i synen på klimat, EU och utrikespolitiken. Och de saknade erfarenheten.
Skulle du säga att de har skaffat sig den erfarenheten nu?
– Att SD är mer erfaret nu, det råder det ingen tvekan om. Jag tycker att vårt samarbete fungerar och har fungerat väl. Sen betyder inte det att man automatiskt kommer att sitta i en regering.
– Men jag förstår också att partier före valet vill ge just sitt partis mycket starka åsikter i den frågan. Som säkert inte kommer ändras före valet heller.
Så Liberalerna måste ändra sig efter valet?
– Det har jag inte sagt. Jag säger bara att jag är 100 procent säker på att om vi får folkets mandat att hålla kursen, att inte skapa en ny riktning som oppositionen säger, tillbaka till den gamla politiken, så kommer regeringsfrågan inte vålla problem för oss. Men sen kommer det säkert att bli tuffa diskussioner både om politikens innehåll och om formerna.
Ulf Kristersson anser att omvärldsläget fört alla åtta riksdagspartier närmare varandra i synen på EU och upprustningen av det svenska försvaret. Men det betyder inte att alla kan regera med varandra.
– Om man ska sitta i regering så ska man kunna enas om 100 procent av alla frågor. Därför är det ganska stor sak att sitta i regering. Det ska alla partier som vill sitta i regering tänka på. Om man inte kan enas, då paralyserar man regeringens arbete.
Bussen har stannat för kvällens sista punkt: en så kallad townhall på ett hotell i Trollhättan.
– Wohooo. Glädje! Man måste välja glädje! tjoar finansminister Elisabeth Svantesson och reser sig för att kliva ur bussen.
Hotellbaren är full. En ung tjej frågar om de så kallade tonårsutvisningarna. Hennes klasskompis har hamnat i kläm. Det handlar om unga människor som studerar och lär sig svenska – som gör rätt för sig på moderatspråk – men utvisas när de fyller 18.
Kristersson har inget besked om när en lösning kan komma.
– En del som går i skolan kan drabbas på ett ganska taskigt sätt. Därför tittar vi på det, svarar han den unga tjejen.
En moderatväljare tycker att bensin- och dieselpriserna är fem och fyra kronor för låga – och att det är ett problem som kommande generationer kommer att få äta upp.
– För låga priser. Det är inte alltid man får höra, konstaterar statsministern.
Ulf Kristersson om:
”Det svåraste med att vara statsminister:
”Tiden. Dygnet har bara 24 timmar och ibland händer så otroligt många saker samtidigt”.
varför det inte var självklart att att bli partiledare:
”Jag ville bli fotograf eller kirurg. Jag insåg att jag inte skulle bli professionell gymnast, så bra var jag inte. Sen blev det mer och mer politik.”
knivigaste frågan i Tidösamarbetet:
”Många frågor är komplicerade och man ska enas om detaljer, det är omfattande lagstiftning. Att vi lägger om hela straffrätten tror jag har varit hantverksmässigt knivigt”.
vem han helst lunchar med:
”Min hustru, kanske inte så ofta men mycket gärna. Och jag äter gärna lunch med medarbetare när tiden ges. Sen har jag en hel drös gamla vänner utanför politiken som jag försöker bevisa att jag har tid för”.
han avgår om Moderaterna förlorar valet:
”Vi kommer vinna valet. Jag planerar bara för sånt jag vill ska hända”.
