”Förvänta er inte alltför mycket av våra lokaler”, skriver Nora Domschke inför intervjun.
Hennes redaktion är inträngd i fyra små arbetsrum en god bit utanför centrum i Dresden. Planen är att utvidga. Den nystartade östtyska rikstidningen Ostdeutsche Allgemeine Zeitung (OAZ) har nämligen stora anspråk: att bli en rikstidning för 15 miljoner östtyskar, med gamla Östberlin inräknat.
– Det östtyska perspektivet spelar fortfarande mycket liten roll i Tyskland. Många västtyskar förstår inte oss och hur vi tänker, säger Nora Domschke, 45. Hon leder Dresden-redaktionen för den nya tidningen.
Tyskland återförenades 1990. Utåt verkar det ha fungerat. Västtyskland har gjort enorma investeringar i östtysk infrastruktur. När man anländer till den gamla sachsiska staden Dresden känns det som att komma till vilken vacker och historisk tysk stad som helst.
Fortfarande har östtyskar visserligen i medeltal lägre löner, men inkomstklyftorna har minskat betydligt. Ändå löper fortfarande en osynlig mur mellan det gamla öst och väst. Det tar sig uttryck på flera sätt.
Östtyskarna är ofta mer skeptiska till det militära stödet till Ukraina. Många anser att Tyskland borde återupprätta relationerna till Ryssland.
Klimatåtgärder och ny lagstiftning om att installera värmepumpar har stött på hårdnackat motstånd. Högerradikala AFD har sitt starkaste fäste i det gamla öst, framför allt i delstaterna Sachsen och Thüringen.
I sitt senaste nummer fokuserar OAZ på energi. På förstasidan skriver tidningen: ”Den tyska politiken vill stå på ”rätt sida” av historien – men ignorerar priset befolkningen betalar”.
Den östtyska diskursen delar ofta in samhället i etablissemanget och folket, något som är vanligt i postsovjetiska länder. I Västtyskland betraktas det som populism.
– Vår prioritet är att snabbt och begripligt rapportera vad världshändelserna betyder för den vanliga medborgaren, säger tidningens vd Dirk Jemlich.
– Dessutom ställer vi andra frågor än man gör i Västtyskland. Vi frågar oss till exempel vem som drar nytta av att Tyskland tagit ett jättelån på 500 miljarder euro för att investera i upprustning?
Nora Domschke, som leder redaktionen i Dresden, säger att många tyskar i öst upplever att västtyska medier ignorerar dem.
– Här i Sachsen har vi framgångsrik industri som till exempel tillverkar halvledare. Det känner många västtyskar inte till, därför att västtyska medier sällan skriver om saker som går bra i öst, säger hon.
Östtyskar i allmänhet läser främst lokaltidningar eller sociala medier. Det innebär att en stor del av den riksomfattande samhällsdebatten pågår utan dem.
– Folk läser inte medier som inte är skrivna för dem, konstaterar Sophie-Marie Schulz, 26. Hon jobbar egentligen som politikchef på Berliner Zeitung (med samma ägare), men hjälper till i sjösättningen av det nya projektet.
Schulz är uppvuxen i västtyska Stuttgart. Hennes pappa är väst- och mamma östtysk.
– Östtyskarna är socialiserade på ett annat sätt än västtyskarna. Allt som liknar censur reagerar de väldigt starkt på. Själv anser jag att man till exempel måste kunna diskutera invandring, för och emot, utan att de som är emot invandring genast blir kallade rasister.
Kommentarerna i västtyska etablerade medier har varit sötsura. Die Zeit kallar OAZ:s journalistiska innehåll för ”högerliberal stapelvara”. Frankfurter Allgemeine anser att tidningen mest verkar fokusera på sårade känslor mot de ”respektlösa västtyskarna”.
Många undrar varför tidningen har anställt Florian Warweg, som jobbade för Kremlfinansierade Russia Today 2014–2022.
– Vi känner till hans bakgrund, vi granskade honom, och beslöt att anställa honom trots den. Det avgörande är hans nuvarande, ihärdiga journalistiska arbete, säger Dirk Jemlich.
Ägaren till Ostdeutsche Allgemeine är teknikentreprenören och miljonären Holger Friedrich. År 2019 avslöjade Welt am Sonntag att han hade varit en så kallad IM eller informell medarbetare åt Stasi 1987–1989. Friedrich blev rekryterad av Stasi efter att han själv försökte fly till Västtyskland.
Tidningens ledning anser att frågan är utagerad, eftersom Friedrich lät oberoende experter reda ut hur rekryteringen hade gått till.
Holger Friedrich äger även Berliner Zeitung, en tidning som låg på fallrepet när han köpte den år 2019. Nu är den lönsam, och Friedrich tar inte ut någon vinst. Allt investeras tillbaka i tidningen – och i det nya skötebarnet Ostdeutsche Allgemeine.
Vd Dirk Jemlich säger att bara tidningen spelar sina kort rätt kommer lönsamheten inte att vara ett problem.
– Vi har en helt uppenbar lucka att fylla. Östtyskland har 15 miljoner invånare, vår marknad är stor.
Fakta.Ostdeutsche Allgemeine Zeitung
● Den 20 februari 2026 utkom det första numret av den nya tidningen Ostdeutsche Allgemeine Zeitung. Upplagan är 47 000 och tidningen utkommer dagligen som e-tidning. Papperstidningen kommer en gång i veckan.
● Ett lösnummer kostar 3,9 euro. Det är betydligt billigare än de västtyska rikstidningarna.
● Några veckor efter att Ostdeutsche Allgemeine började komma ut avgick chefredaktören Dorian Baganz. Enligt Baganz kunde han inte komma överens med ägarna om tidningens journalistiska innehåll.
Läs mer:
Ökat missnöje i Tyskland med stigande energipriser
Anna-Lena Laurén: Språket i Bröderna Grimms sagor skulle få svenska språkvetare att svimma
