För första gången tar nu den svenska regeringen steg för att minska Sveriges beroende av amerikanska techbolag och deras molntjänster. Tidigare har civilminister Erik Slottner (KD) snarare betonat att det finns en risk med att välja bort exempelvis molntjänster från USA.
Då hade flera europeiska länder börjat se sig om efter inhemska eller europeiska alternativ, ett försök att bli mindre beroende av USA. Debatten om digital suveränitet, som det kom att kallas, hettade till särskilt efter att Donald Trump gjorde klart att han ville ta kontroll över Grönland. Därför kom den kanske kraftigaste reaktionen från Danmark, där landets cybersäkerhetsråd utfärdade en skarp varning: USA kan stänga ner landet på en timme, genom att förmå techjättarna att stänga av landet från deras molntjänster.
I en ny regeringspolicy, som DN har tagit del av, antar Sverige en liknande linje: Myndigheter ska köpa mer svenskt, alternativt europeiskt. Känslig information ska hållas borta från servrar i ”vissa länder” och myndigheterna ska förbereda sig på att kunna lämna de stora molntjänsterna och ta hem sina data och it-system, om världsläget kräver det. Och det ska kunna gå fort.
Fakta.Molntjänster
● Molntjänster betyder att stora techbolag tar över i lagring av data och drift av it-system i sina datacenter, i stället för att kunden har sina egna servrar.
● Ofta räknar man även webbaserad e-post och ordbehandlare som molntjänster.
● Marknaden domineras av några få företag från USA. Google, Amazon och Microsoft är de största. Det finns även en lång rad mindre samt europeiska aktörer.
Molnpolicyn väntas bli antagen på torsdagens regeringssammanträde. Den gäller statliga myndigheter, kommuner och regioner samt privata företag som arbetar åt offentlig sektor.
Dokumentet nämner inte USA och dess techbolag uttryckligen, men där står: ”För att stärka Sveriges digitala suveränitet behöver vidare fler tjänster köpas från svenska och europeiska leverantörer”. Det skulle innebära att man väljer bort de amerikanska bolag som dominerar marknaden, framför allt Google, Amazon och Microsoft.
I dokumentet varnar regeringen också för att att ”företag i vissa länder” kan behöva lämna ut data till sina myndigheter, ”även om dessa data hanteras och lagras utanför dessa länder”. Ett känt exempel på en sådan lag är USA:s Cloud act, som säger att amerikanska bolag kan tvingas lämna ut data oavsett var i världen den lagras.
Policyn är inte bindande och medför inget förbud mot att använda tjänster från något visst land. Däremot betonar den att myndigheter ska göra planer för att överge en viss molnleverantör snabbt om läget blir för osäkert. Myndigheterna måste kunna ”skyndsamt överföra data” till en annan leverantör eller till egna servrar vid behov. Förutom att det måste vara tekniskt möjligt behöver avtalet mellan molnbolaget och myndigheten tillåta det.
”Det är mot denna bakgrund viktigt att offentliga aktörer säkerställer att det finns möjlighet att, vid behov, skyndsamt överföra data till och hantera system hos någon annan leverantör eller i egen regi”, står det i dokumentet.
Civilminister Erik Slottner gör ingen hemlighet av att USA:s agerande är orsaken till den nya inställningen.
– Det har skyndats på av den geopolitiska utvecklingen. Inte minst förändringen av det politiska klimatet i USA och retoriken som kommer därifrån, det är helt klart, säger han.
Faran med utländska molntjänster är, enligt Slottner, i första hand att data kan hamna i fel händer. Det kan få både säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige, men även skada den enskilda. Att ett land som USA skulle använda sina techbolag för att utpressa Sverige, genom att hota att stänga ner tjänster som det svenska samhället behöver, ser han som mindre sannolikt.
– Det finns med, men vi ser det som en väldigt låg risk. Huvudscenariot är att skydda oss från att data hamnar i fel händer, säger Erik Slottner.
– Jag vill inte bidra till att skapa någon panikkänsla av att amerikanarna nu kommer klippa banden till oss. Där är vi inte i dag.
I veckan har Ekot rapporterat att Försäkringskassan öppnar för att använda amerikanska molntjänster. Beslutet har fått kritik, men Försäkringskassan anser att de ändå kommer kunna skydda känslig information.
– Jag litar på att Försäkringskassan har tagit rätt beslut. Jag har ingen anledning att ifrågasätta det, säger Erik Slottner.
Debatten om digital suveränitet har skakat om molnbranschen. De stora techbolagen har lanserat tjänster som de beskriver som ”suveräna moln”, allt för att lugna oroliga kunder i Europa och andra delar av världen. Det handlar om lokala datacenter med lokalt anställda och löften om att data inte ska lämna regionen. Kritiker menar dock att det är ett slag i luften, eftersom de ändå är amerikanska företag i grunden.
Erik Slottner är försiktigt positiv.
– Vi vet inte om det löser problemen. Men jag ser väldigt positivt på initiativen. De visar att att de här företagen är medvetna om debatten som förs i Europa och försöker hitta lösningar. Sedan vet vi inte än om de är tillräckliga i ett krisläge, säger han.
