Artikeln i korthet
● Regeringen satsar 55 miljoner kronor på Fingermodellen mot demens.
● Flera forskare menar att det saknas vetenskapligt stöd för metoden.
● Socialstyrelsen och metodens grundare slår tillbaka mot kritiken.
Förra veckan riktade tidigare statsepidemiologen Magnus Gisslén tillsammans med forskarna Agnes Wold och Staffan Nilsson skarp kritik mot den så kallade Fingermodellen.
Metoden har tidigare fått medial uppmärksamhet (även i DN) och bygger på att förebygga kognitiv svikt och demens med fem olika sorters livsstilsförändringar.
På DN Debatt skrev dock kritikerna att det saknas vetenskapligt stöd för att metoden förebygger demens.
Socialstyrelsen anklagades samtidigt för att okritiskt ha svalt forskarnas övertolkningar, och för att ha ”tappat förmågan till kritiskt vetenskapligt tänkande i medicinska frågor.”
Enligt debattörerna har det lett till att regeringen nu satsar 55 miljoner kronor och ytterligare vårdresurser på metoden.
– Forskarna bakom Fingerstudien har kraftigt övertolkat sina egna resultat. De har varken visat någon effekt på demens eller kognitiv svikt och kan därför inte hävda att metoden skyddar mot detta, säger Magnus Gisslén.
Ett av kritikernas tyngsta argument mot myndighetens hantering är hämtat från det oberoende forskningsnätverket Cochraneinstitutet. I en stor litteraturöversikt från 2021 bedömde Cochrane att livsstilsinsatser likt Fingermodellen inte minskar risken att utveckla demens. Trots detta saknas rapporten i Socialstyrelsens underlag.
Stefan Brené, utredare på Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg på Socialstyrelsen, var med och tog fram det omstridda underlaget till regeringens demensstrategi.
Varför utelämnade ni Cochranerapporten i ert underlag?
– Vi fick ett uppdrag av regeringen att göra en spaning över bland annat vad som är aktuellt inom hälsofrämjande och förebyggande arbete. Hade det handlat om att ta fram nationella riktlinjer hade Cochranerapporten varit aktuell, men det var inte syftet med den här produkten, säger Stefan Brené.
Men i ert underlag står det att studier av Fingermodellen visar att hälsosamma levnadsvanor kan förbättra hjärnhälsan. Går ni inte därmed på det som kritikerna kallar en övertolkning av studien?
– Vi har inte rekommenderat metoden för att förebygga demenssjukdom, och vi står bakom Cochranerapporten. Den specifika formuleringen kanske kan missuppfattas, vilket inte alls var vårt syfte, säger Stefan Brené.
Varför lät ni inte SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) göra en oberoende utvärdering av metoden?
– Det är väl bra att man tittar kritiskt på all vetenskap, och om SBU vill göra en granskning så är det bra. Samtidigt har metoden redan granskats av Cochrane och det är osannolikt att SBU skulle göra en annan bedömning.
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet och huvudforskare i Finger-studien, är djupt besviken över hur Fingermodellens kritiker har agerat.
– Jag blir bara ledsen, vi vill försöka göra någonting för våra patienter. Det är väldigt oprofessionellt att försöka nedvärdera vår forskning och de har aldrig pratat med mig, säger hon.
Hon menar att det inte är möjligt att en tvåårig studie ska kunna mäta faktiska demensfall.
Hur kan ni då så säkert påstå att er metod förebygger risken för demens när studien aldrig mätte detta?
– Inga preventiva kliniska prövningar – inte ens för läkemedel mot alzheimer – har numera demensdiagnos som primärt utfallsmått. I stället mäter man kognitiv förändring, vilket är en känd del av demensprocessen, säger Miia Kivipelto.
Kritikerna pekar också på att skillnaden i de kognitiva testresultaten mellan grupperna i Fingerstudien i själva verket var minimal. Miia Kivipelto medger att den kognitiva skillnaden är liten efter två år, men menar att man måste se det ur ett större perspektiv.
– Man kan inte se någon stor skillnad i en tvåårig studie. Men en liten effekt på individnivå över lång tid kan göra en gigantisk skillnad på befolkningsnivå. Det är samma princip som när man förebygger diabetes eller hjärtsjukdomar, säger Miia Kivipelto.
I en ny rapport om kost och demens drar även Livsmedelsverket slutsatsen att hälsosamma matvanor kan minska risken att drabbas av sjukdomen. Myndigheten lutar sig där bland annat mot observationsstudier som uppges visa att så kallad Medelhavskost är kopplad till 27 procents lägre risk att utveckla alzheimer.
Har även Livsmedelsverket fel om att kost kan förebygga demens?
– Man måste skilja mellan korrelation och orsakssamband, det är grundläggande. Bara för att det finns ett statistiskt samband mellan vissa riskfaktorer och demens betyder det inte att en förändring av dessa riskfaktorer faktiskt minskar risken att utveckla sjukdomen. Man kan inte dra den slutsatsen utifrån det underlaget, säger Magnus Gisslén.
Läs mer:
DN Debatt. ”Socialstyrelsen går på demensbluffen – vaskar 55 miljoner”
