Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Har någon väljargrupp under de senaste åren betraktats som lika utsatt som bilisterna?
Jag skulle inte tro det.
De fick nästan allt fokus i valrörelsen 2022. Därefter gick snabbt cirka en tredjedel av reformutrymmet i Tidöregeringens första budget till att göra körningen billigare, genom ett förändrat reseavdrag och lägre skatt på bensin och diesel. 2024 sänktes reduktionsplikten, för att sedan höjas lite. Och från den 1 maj justeras drivmedelsskatten tillfälligt – nu ner till EU:s miniminivå.
Men inte ens där är valfläsket slut. Tvärtom finns löften om att det kan bli tal om ännu fler åtgärder. Och precis som tidigare motiveras årets miljardnota med att ”de som är beroende av bilen för att kunna köra barn till träning eller till jobbet ska få ekonomin att gå ihop” av statsminister Ulf Kristersson (M).
Det är för all del en rimlig ambition. Men tänk om han – eller kanske klimat- och miljöministern – någon gång kunde prata lika inkännande om andra grupper som också är beroende av motordrivna fordon för att få vardagen att rulla: nämligen bussresenärerna.
När blir de stigande priserna i kollektivtrafiken lockbete i valrörelsen?
För tvärtemot vad man kan tro i den politiska debatten är det inte priset vid pump som har ökat mest under 2000-talet. Medan kostnaden för bensin har stigit med 91 procent mellan 2000 och 2024 – och dieseln blivit 121 procent dyrare – har de som är beroende av lokaltrafik fått en 161-procentig ökning (SVT 28/4 2024).
Prischocken spelar stor roll för människor med tunna plånböcker, även om viljan att vara den värsta bensinpopulisten tycks få politiker att glömma bort väljarna som saknar bil och körkort. De kan vara helt beroende av kollektivtrafik, vilket fem forskare nyligen ansåg sig nödgade att påminna om (Dagens samhälle 21/4).
I en studie, som några av dem genomfört, framgår att bussen för många förortsbor är vad bilen är för landsbygden. I undersökningen fick boende i utsatta områden, med små ekonomiska marginaler, åka gratis med allmänna färdmedel under en period.
Efteråt berättade deltagarna att de framför allt kände en lättnad över att basbehoven som att handla mat och hämta från förskolan blev tillgodosedda. Men de avgiftsfria transporterna gav även en känsla av frihet och trygghet.
Det är svårt att inte dra paralleller till de motiveringar som angetts för att krympa notan för landets bilister. Så när blir de stigande priserna i kollektivtrafiken lockbete i valrörelsen?
Läs mer:
Susanne Nyström: Hur kan det ta konsulter 19 timmar att fixa en köksmatta?
DN:s ledarredaktion: Det här kommer att bli dyrt, Ebba Busch
















