Bianca Patti Almgren, 19, går på kryckor över A8:s kaserngård i Boden. Hon hoppade från en bil under en övning och hade otur.
– Jag landade snett och fick en spricka i foten, säger hon.
Efter mer än två veckor i fält är hon och de andra värnpliktiga tillbaka på artilleriregementet. Nu ska de hem på permission.
Soldaterna samlas utanför logementen, nästan alla har civila kläder. Jeans, kepsar och sneakers. De ser ut som ett tvärsnitt ur generation Z.
– Man träffar folk från hela Sverige, i alla fall från Stockholm och norrut. Det är en stor blandning, säger Bianca Patti Almgren.
Men även om landets alla värnpliktiga möter nya kamrater, så är det troligt att de kommer från samma samhällsklass, enligt en studie från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Den visar att ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är chansen att barnen får göra lumpen.
– Värnplikten fyller nog inte den funktion som många tänker att den ska göra. Föreställningarna om lumpen som en social smältdegel rimmar ganska dåligt med det värnpliktssystem som vi har i dag, säger Peter Bäckström, nationalekonom och förste forskare på FOI.
Han har undersökt registerdata från strax under 480 000 ungdomar, födda mellan 2000 och 2004. Slutsatsen är att barn till högavlönade och högutbildade föräldrar oftare kallas till mönstring, och oftare får göra värnplikt.
Plikt- och prövningsverkets personal agerar som de ska, enligt studien. Vid mönstringen väljer de ut de ungdomar som är lämpliga, motiverade och lyckas bäst på proven.
– Systemet fungerar precis som det är tänkt, men likväl skapar det en social sortering, eller snedrekrytering, säger Peter Bäckström.
Värnplikten var under många årtionden en självklarhet i Sverige.
Kalla krigets hot och ett stort invasionsförsvar sög upp unga män från hela landet, och blandade dem i nya kamratgrupper.
På 1980-talet ryckte ungefär 50 000 blivande soldater in varje år. I dag är antalet kvinnor och män som gör lumpen strax under 9 000. Det påverkar den sociala sorteringen.
– När du har många mönstrande och bara ska skriva in ett fåtal så väljer man ut de som har höga resultat, och det hänger ihop med deras sociala bakgrund, säger Peter Bäckström.
Många befattningar är dessutom mer krävande än tidigare då tekniken i försvarets system blir allt mer komplex.
På A8 i Boden är Erik Grubbström, 19, värnpliktig signalmekaniker. Han har haft stor nytta av sina tre år på gymnasiets el- och energiprogram.
– Den utbildning vi fått är ganska avancerad. Krigföringen blir modernare. Allt förändras, det kommer drönare och nya system, säger han.
Att leva tillsammans i sovsalar, frysa i skogen och turas om att stå vakt kan skapa starka band mellan soldaterna.
– Man kommer varandra väldigt nära. Jag har kompisar som gör lumpen på andra förband, och man känner en gemenskap med dem också, även om man inte varit på samma plats, säger Erik Grubbström.
Men om den gemenskapen ska ta sig ut i bredare samhällslager, bidra till försvarsvilja och att förankra försvaret i samhället – då är det en fördel om de värnpliktiga kommer från alla samhällsklasser.
– Vissa skulle nog säga att om försvaret återspeglar befolkningen så stärker det legitimiteten för försvaret, säger Peter Bäckström på FOI.
Han, som är nationalekonom, tänker också på värnplikten i ekonomiska termer. Dels att högpresterande unga tappar ett års produktion i samhällsekonomin. Dels att värnplikten är en typ av statlig skatt.
– Värnplikten kan vara en börda, som staten ålägger befolkningen. I slutändan handlar det om att riskera sitt liv, säger Peter Bäckström.
Ett historiskt exempel som skapade debatt var USA:s krig i Vietnam, där framför allt unga män ur minoriteter och arbetarklass kallades in med plikt.
– Där menade man att de privilegierade kunde slippa undan. Det tror jag skadade legitimiteten mycket, och kanske bidrog det till att avskaffa värnplikten i USA, säger Peter Bäckström.
Han fortsätter:
– Vem bär bördan av krigföringen? Vi tänker inte riktigt så i Sverige i dag.
På A8 är pliktens börda inte mycket att tala om just den här dagen. Bara fyra veckor kvar till muck. Om någon timme åker soldaterna på sex dagars permission över 1 maj.
– Det ska bli skönt att ta det lite lugnt och umgås med familj och vänner, säger Erik Grubbström.
Bianca Patti Almgren rätar till kryckorna. Hon håller med.
– Man saknar familjen, och jag ska försöka ge mitt ben återhämtning, säger hon.
Fakta.Värnplikten
I början av 2026 fick 111 000 ungdomar födda 2008 svara på frågor i det så kallade mönstringsunderlaget.
Ungefär 30 000 av dem kallas till mönstring mellan maj 2026 och april 2027.
Cirka 10 000 ska väljas ut till värnplikt – eller civilplikt. Den här årskullen är den första som kan göra grundutbildning som räddningsperson eller räddningsgruppledare.
Källa: Plikt- och prövningsverket
Läs mer:
Så mycket kostar det dig att göra lumpen
De gör värnplikten på strategiskt viktiga Gotland: ”Inte rädda – men förberedda”
Ny elitstyrka skapas: ”Stora grejer och mycket ansvar”
