Över tre år har gått sedan ett hundratal thailändska arbetare polisanmälde ett bolag i bärbranschen för att ha utnyttjat dem i Sverige. DN har i flera artiklar avslöjat hur bärplockarna utnyttjades. De hade falska försäkringspapper, tvingades arbeta när de var sjuka och hade mycket längre arbetsdagar än vad kontrakten stipulerade. Efter att ha jobbat över 800 timmar i Sverige återvände flera av dem hem till Thailand mer skuldsatta än tidigare.
Deras anmälan till polisen verkade tas på allvar. I början av 2025 gjorde svenskt rättsväsende en unik satsning och reste till Thailand för att genomföra förhör på plats med de tidigare bärplockarna.
Men efter hemkomst skar sig samarbetet mellan polis och åklagare totalt. Storbråket avslöjas i en mejlväxling mellan de två myndigheterna: ”Polisen borde lägga ner lika mycket tid och resurser på att jobba i ärendet som att ”gnälla och gny och sabotera utredningen genom ständiga byten av personal”, skrev åklagaren Peter Salzberg den 12 september förra året.
Drygt en månad senare ifrågasatte han åter effektiviteten i polisens arbete:
”Det finns ingen anledning att skicka sju polisiära utredare till Thailand, två åklagare och målsägandebiträden om dessa förhör inte skulle skrivas ut. Det är dessutom respektlöst mot målsägandena i Thailand som ställde upp på dessa”, skriver han till polisen den 21 oktober.
Samtidigt anklagar Pontus Fälldin, polismästare i region Nord, i november den tidigare åklagaren för ”bristande förmåga och kompetens att hantera komplexa ärenden” och hävdar att polisen kände sig respektlöst behandlade på plats i Thailand.
Också tekniken tycks ha strulat. Vid ett möte den 24 november förra året efterlyser åklagaren förhören i Thailand utskrivna i dialogform. Svaret från polisen:
”…det är svårt att höra på ljudbanden vad tolken säger och mycket brus så det är stora svårigheter att skriva ut dessa i dialogform”.
Nu har ärendet tagits till högsta nivå.
– Om en utredning blir stillastående kan man behöva lyfta frågor i åklagar- och polishierarkin. Därför är jag inkopplad i det här ärendet, säger överåklagare Thomas Häggström som hoppas ”få fart” på arbetet igen.
Problemen uppstod tidigt, enligt personer nära utredningen som DN har haft kontakt med. Utredningsgruppen som tillsattes hade aldrig tidigare jobbat med människohandelsärenden, berättar en källa med god insyn.
– De fick utreda ett omfattande material på egen hand i ett halvår innan personal med erfarenhet inom människohandel tillsattes, säger källan.
Flera utredare mådde dåligt och lämnade arbetet med ärendet efter samarbetssvårigheter med åklagaren, enligt källan. Att ohälsa förekom bekräftas av mejl DN tagit del av.
I ett av mejlen framkommer att en utredare inom polisen har tröttnat på de många avhoppen och byten av personal som har förekommit under flera år. Utredaren hävdar att ärendet har påverkat hens hälsa så till den grad att hen väljer att lämna ärendet för att slippa sjukskriva sig.
Trots att det inte händer så mycket med utredningen för tillfället tycker Pontus Fälldin, polismästare i region Nord, att man har nått viss framgång.
– Jag är nöjd med den brottsbekämpande effekt som ärendet har fått. Sedan är det ju så att i väldigt många ärenden får inte målsäganden sin rätt i domstol. De är inte ensamma om att ha drabbats av det. Oerhört många bedrägeribrott utreds aldrig.
Men överåklagare Thomas Häggström, som också är chef för nationella åklagaravdelningen, tycker inte att det går att vara nöjd bara för att det har haft en brottsförebyggande effekt, alltså att den stävjar framtida brottslighet.
– Det är inte riktigt så man bedriver brottsutredningar. De syftar till att få någon lagförd för ett brott. De ska också ge upprättelse för brottsoffer. Att det haft en brottsförebyggande effekt är inte ett skäl som gör att jag kommer sluta vara på polisen i det här ärendet.
Han har varit åklagare i 34 år och konstaterar att det ibland inte blir som man har tänkt sig.
– Men det är ovanligt att man från polisens sida ifrågasätter givna direktiv från åklagaren som ju är förundersökningsledare och chef över utredningen.
Polisen å sin sida tycker inte att det leder någon vart att utreda så länge de misstänkta, den huvudmisstänkta kvinnan och två andra personer, är på fri fot. De släpptes för snabbt efter att de greps och förhördes 2024, menar han.
– Det var väl olyckligt att hon inte blev anhållen då. Då kanske vi hade kunnat göra de åtgärder som krävdes då, säger Pontus Fälldin.
Läs mer: Hon är efterlyst av svensk polis – DN hittar henne när hon stämmer bärplockare
Fakta.DN:s granskning lett till färre tillstånd
• Sommaren 2023 publicerade DN en granskning av bärbranschen och kunde avslöja en rad oegentligheter i fem bärbolag.
• Efter reportaget lovade politiker ändring och en förundersökning som omfattar över 100 målsäganden som plockade blåbär i Sverige 2022 inleddes.
• Om förundersökningen leder till rättegång blir det det största människohandelsfallet i Sverige någonsin.
• DN har gjort fem resor till Thailand, granskat på plats i norra Sverige och intervjuat källor.
• Efter DN:s granskningar har en upprensning i bärbranschen skett. 2025 fick drastiskt färre, 89 jämfört med normalt 5 000–6 000, tillstånd att plocka skogsbär i Sverige.
Fakta.Så lyder lagen om människohandel- och exploatering
● Grov människoexploatering handlar om att utnyttja någon som redan befinner sig i en utsatt situation.
● Människohandel handlar om att få in någon i exploatering, ofta med vilseledande eller tvång som innebär en större kontroll och kränkning av brottsoffrets frihet.
● Båda brotten kan ge fängelse i två till tio år.
● Trots en rad uppmärksammade fall av utnyttjanden inom den svenska bärindustrin finns ännu ingen fällande dom för just människohandel.
