Inför förra valet fick partierna ta ställning till 22 förslag som Naturskyddsföreningen ansåg vara gynnsamma för klimatet och miljön. Nu har föreningen utvärderat hur partierna har levt upp till sina ambitioner – och Liberalerna kommer sämst ut. På 14 av 22 punkter har partiet inte drivit den politik man ställde sig bakom för fyra år sedan.
Det har ofta beskrivits som att L har tvingats till kompromisser med SD på det här området. Enligt Johan Britz handlar det mer om att Liberalerna helt enkelt har tänkt om i några centrala frågor – som skogen.
– Vi söker efter en mer balanserad politik som säkerställer ett konkurrenskraftigt skogsbruk. Det tror jag inte att Naturskyddsföreningen uppskattar, säger klimat- och miljöministern.
Liberalerna har enligt Britz även ändrat uppfattning om bränsleskatter som ett verktyg för att minska utsläppen från transporter. Dåvarande L-ledaren Nyamko Sabuni sade 2021 nej till att ställa sig bakom en högerbudget som inkluderade lägre skatt på bensin och diesel.
I Tidöregeringen har L varit med och genomfört sådana skattesänkningar i flera steg. Johan Britz beskriver det som en ”anpassning till verkligheten” efter att priserna på drivmedel skjutit i höjden.
– Det har varit väldigt viktigt att värna hushållens ekonomi. Det är också enda sättet att upprätthålla förtroendet för klimatpolitiken, att alla kan känna att de är med på den här resan, säger han.
På andra områden står för L för samma linje som förut, enligt Britz. Han exemplifierar med bättre skydd för havsmiljön i Östersjön och satsningar på att återväta våtmarker.
Johan Britz pekar också på kärnkraften som en fråga där Liberalerna och Naturskyddsföreningen har olika uppfattningar om vad som är bra politik. Tidöregeringen ser sin satsning på stora statliga stöd till ny kärnkraft som en viktig långsiktig insats för klimatet. Naturskyddsföreningen däremot anser att det är en ensidig politik som har gått ut över omställningen till förnybar energi.
Läs mer:
Liberalerna får sämst betyg i klimatgranskning
