Den amerikanska forskaren Halley Froehlich lämnade University of California för en friare tillvaro i Helsingfors.
Hufvudstadsbladet träffar Halley Froehlich under hennes första dag som professor i marinbiologi vid Helsingfors universitet. Hon har precis fått nycklarna till sitt nya kontor och konstaterar att utsikten är bättre än den hon hade i Santa Barbara i Kalifornien.
Froehlich hade en professur vid det erkända universitetet University of California Santa Barbara som bland annat producerat flera Nobelprisvinnare. Att arbeta som forskare i USA, även i en demokratisk delstat, blev till slut omöjligt.
Att bedriva forskning och ha en karriär inom den akademiska världen blev svårt redan när Donald Trump för första gången valdes till president för snart tio år sedan.
– Redan under den första perioden blev det uppenbart hur bräckligt systemet var.
När Trump för snart två år sedan återvaldes, efter en period med Joe Biden som president, blev läget alarmerande. Froehlichs anslag blev frysta eller försenade flera gånger. Hon berättar att finansiering hon tilldelats i november betalades ut först i början av maj, när hon redan hade flyttat till Helsingfors.
– Så kan man inte arbeta som forskare. Man kan inte anställa personal eller betala en doktorand om de utlovade pengarna aldrig kommer.
Froechlich berättar om hur federal finansiering hon fått blev fryst medan hon var på rekryteringsbesök i Helsingfors i augusti ifjol.
I det skedet befann sig hennes forskningsteam redan på en ö för att studera tång. Teamet fick evakueras och experimentet avbrytas. Senare kom beslut från en domstol som ansåg att det var olagligt att frysa finansieringen.
Froehlich upprördes även över en lista på 500 ord som forskarna inte fick använda utan risk för att förlora finansiering. Bland dem fanns ord som ”klimatförändring”, ”kvinnor” och ”mångfald”.
– Det var ständiga pauser, stopp och förseningar. Det blev till slut omöjligt att göra det arbete jag ägnat 20 år av mitt liv åt.
Samtidigt som Froehlich stred om finansiering, försökte omformulera forskningsprojekt och göra sitt vanliga arbete behövde hon stötta sina doktorander och forskare. Även om hon hade ett jobb att gå till och finansiering för det kände hon sig konstant stressad.
Hon insåg att hon behövde söka nya möjligheter.
Via ett meddelande på Bluesky fick hon höra om en professorstjänst och en möjlighet i Helsingfors. Snart reste hon till Finland för att besöka campuset i Vik.
– Jag fick en väldigt bra känsla av universitetet. Folk var glada över att jag var där och allt var välorganiserat. Det var en stark kontrast mot att ständigt kämpa bara för att kunna göra sitt jobb.
Droppen för Froehlich hade ändå inte med arbetet att göra, utan var en incident vid dotterns förskola. Där gick larm om en aktiv skytt.
Att Finland var tryggt, med bra sjuk- och socialvård, gjorde det värt det att flytta till andra sidan jorden för arbete.
Froehlich är inte ensam om att vilja lämna USA. Ansökningarna från forskare vid amerikanska universitet har ökat med 97 procent på ett år, berättar Jaana Nylund, utvecklingschef på Helsingfors universitet.
Eftersom en del forskare söker flera tjänster har antalet sökande som kommer från amerikanska universitet i sin tur ökat med 80 procent från 2024 till 2025.
– Trumps politik påverkar säkert, men det är svårt att säga om det är den enda orsaken.
Nylund säger att det är mycket oroande att den akademiska friheten i USA begränsas.
– Vi oroar oss för våra amerikanska kollegor.
Halley Froehlich berättar om sex eller sju kollegor som redan har lämnat USA eller överväger att lämna landet. Många unga kollegor, doktorander eller sådana som nyss doktorerat är på väg att lämna den akademiska världen och byta bana eftersom osäkerheten är så stor.
– Vi kommer att förlora en hel generation forskare.
På kort sikt kommer USA att producera färre forskare. Samtidigt, säger Froehlich, kommer de som ännu har jobb också att tappa sin arbetsglädje.
– Att jobba med vetenskap och konstant söka finansiering är redan svårt, men när glädjen försvinner minskar också motivationen.
Hon tror att USA kommer att hamna i en ond cirkel där kreativiteten försvinner ur forskning inom både vetenskap och humaniora.
På lång sikt är konsekvenserna ändå ännu värre. Hon tar coronavaccinet som exempel: mRNA-vaccinet kom inte till ur tomma intet, utan kunde skapas tack vare årtionden av forskning.
– I det här skedet kan vi inte veta vad vi kommer att förlora när finansiering för forskning stryps. Vetenskap är ju inget direkt mål; mycket som skapas kommer ur oväntade upptäckter och bygger på långsiktigt arbete.
Läs mer:
Forskare flyr Trumps USA – Lunds universitet tar emot
