En omfattande studie publicerad i tidskriften Nature har analyserat DNA från nästan 16 000 forntida människor i Europa och Mellanöstern. Resultatet visar att det naturliga urvalet inte stannade av när människan övergav livsstilen som jägare och samlare.
Snarare tryckte evolutionen på gaspedalen.
Den moderna människan har funnits i mellan 200 000 och 300 000 år. Tidigare har vetenskapen bara känt till 21 platser i arvsmassan som formats av naturligt urval efter jordbruksrevolutionen för omkring 10 000 år sedan.
Ett välkänt exempel på en sådan sentida genetisk förändring är att vuxna i Norden och stora delar av Europa utvecklade förmågan att bryta ner laktos, alltså mjölksocker.
Men den gängse uppfattningen har varit att människans evolution inte har tagit några större språng sedan vi blev bofasta och började bruka jorden.
Den stora datamängden i den nya studien kan komma att revidera den bilden.
– Vi ser dramatiska förändringar, säger David Reich, professor i genetik vid Harvard och studiens huvudförfattare, till Nature.
Forskarna har nu identifierat 479 genetiska varianter som de menar har gynnats av evolution efter jordbrukets intåg.
Bland de tydligaste förändringarna finns de genvarianter som styr mycket ljus hudfärg och rött hår, två egenskaper som ofta går hand i hand genetiskt. Forskarna kopplar denna förändring till en radikal omläggning av kosten.
Medan jägare och samlare fick i sig mycket D-vitamin från animaliska livsmedel bestod jordbrukarnas nya diet i stället till stor del av D-vitaminfattiga spannmål.
Vildlaxen byttes ut mot gröt.
Enligt forskarnas hypotes kan därmed solljuset ha blivit en viktigare källa till D-vitamin för bönderna än för jägare och samlare. Eftersom mycket ljus hy gör det lättare för kroppen att bilda D-vitamin från solens strålar drar de slutsatsen att denna egenskap blev en överlevnadsfördel.
Torsten Günther är bioinformatiker och forskare inom populationsgenomik vid Uppsala universitet. Han beskriver den nya kartläggningen som en massiv insats, med en innovativ metodik.
– Bara det faktum att datamängden är så enorm gör att man kan reducera bruset och osäkerheten i den här typen av mätningar, säger han.
När det gäller den snabba ökningen av ljus hy under de senaste årtusendena menar han att kost och D-vitamin är en ”väldigt stark förklaringsmodell”.
– Man måste dock komma ihåg att dieten antagligen inte är hela förklaringen. Vi vet till exempel att jägare och samlare i Skandinavien redan hade en relativt ljus hy för 8 000 till 10 000 år sedan, till skillnad från jägarna i centrala och södra Europa som verkar ha varit mörkhyade.
De genetiska anpassningarna blev särskilt värdefulla i vissa klimat.
– Om du är rödhårig i Spanien är risken att få hudcancer väldigt hög. Men om du är rödhårig på Irland, med 300 regndagar om året, så spelar det inte så stor roll, säger Torsten Günther.
Vissa forskare tvivlar dock på om den nya studien verkligen lyckas skilja effekterna av evolution från vanliga folkvandringar.
Hur säker kan man vara på att rött hår och ljus hy verkligen gav en överlevnadsfördel, och inte bara följde med av en slump när människor flyttade?
– Ett starkt bevis för att den ljusa hyn faktiskt gav en evolutionär fördel är att genvarianterna fortsätter att öka stadigt även efter att nya folkgrupper flyttat in och tagit med sig generna, säger Torsten Günther.
Fakta:Andra exempel på möjlig sentida evolution
● Byar och tamdjur utsatte människan för nya smittor, vilket tvingade immunförsvaret att bli mer reaktivt. Som en bieffekt ökade risken för glutenintolerans samtidigt som bönderna började odla spannmål.
• En genvariant som i dag ger motståndskraft mot hiv spreds snabbt för cirka 6 000 år sedan. Forskarna tror att den ursprungligen gynnades för att den skyddade mot dåtidens pestbakterie.
● En gen som ökar risken för MS spreds kraftigt för 6 000 år sedan, för att sedan plötsligt minska i frekvens de senaste 2 000 åren.
● En genetisk mutation som är kopplad till manligt håravfall har blivit allt ovanligare bland européer de senaste 7 000 åren.
● Gener som i dag ökar risken för högt kroppsfett och typ 2-diabetes har gradvis blivit ovanligare sedan övergången till jordbruk.
Källa: Akbari m fl i Nature 2026
Läs mer:
Solen har även positiva hälsoeffekter
Förhistorisk ”fettfabrik” höll neandertalare vid liv
Arvsmassan avslöjar vårt komplicerade ursprung
