När Olivia skulle föda sitt andra barn förberedde hon sig noga.
Hon överlämnade ett förlossningsbrev där hon tydligt skrivit ner att hon var mån om att få föda fram sitt barn själv, för att så långt som möjligt undvika stora bristningar. Men skulle barnet behöva komma ut snabbt, önskade Olivia hellre ett kejsarsnitt än en forcerad utdrivning.
– För så blev det med under min första förlossning. Det blev en nödsituation, för att min son hade sin navelsträng runt halsen, säger Olivia, som minns att den informationen hon fick den gången var tydlig och alternativen klara.
Hon ville till exempel inte att de skulle använda sugklocka.
– Men det krävdes åtgärder och jag accepterade därför att de gjorde ett klipp och yttre press, för att få ut barnet snabbt. Men även om det gick så fort då, och det verkligen var ett nödläge, så hann vårdpersonalen inhämta mitt samtycke.
Yttre press är en form av forcerad utdrivning, som av många anses diskutabel. Vissa menar att ingreppet bör undvikas på grund av de fysiska och psykiska riskerna som är förenat med ingreppet.
Det var med den erfarenheten Olivia kom till förlossningsavdelningen i Lund, när hon skulle föda sin dotter – en förlossning som hon beskriver som ”ganska normal”.
– Jag hade ont, men mådde bra. Jag hade inget högt blodtryck eller annat som skulle kunna motivera att man skyndade på. Barnet mådde också bra. Förlossningen gick framåt som den skulle.
I utdrivningsskedet, minns hon att det fanns en sjuksköterska och en barnmorska i rummet. Då kommer en annan barnmorska in, som hon inte har träffat förut.
– Utan att förvarna mig, trycker hon ner underarmen mot min mage. Jag vet att det är yttre press, för jag hade ju varit med om det förut. Hon lutar sig ner med hela sin tyngd. Jag skriker åt henne att hon ska ta bort armen. Men det gör hon inte. Det hela går mycket fort och mitt barn far ut som en kanonkula.
Olivia fick förlossningsskador och barnet bröt nyckelbenet. Det är inte fysiska men som Olivia menar är värst – utan kränkningen i att hon inte ha fått ge sitt samtycke till ingreppet.
– Det gjordes mot min vilja och var en kränkning mot mina rättigheter som patient. Man hade i det läget kunnat försöka kommunicera, informera och man hade kunnat respektera mitt nej. Jag protesterade hejvilt men blev inte hörd.
Hon kallar det ”förlossningsvåld” och minnena av den upplevda kränkningen sitter fortfarande i kvar kroppen.
– Det har varit åratal av mardrömmar och undvikande beteende gentemot vården. Jag söker helst inte vård, för jag får PTSD-symptom av att befinna mig i vårdsammanhang. Det här har fått jättestora konsekvenser i mitt liv.
Olivia anmälde händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Hon fick 5 000 kronor i patientskadeersättning av Regionens ömsesidiga försäkringsbolag, Löf. Vårdgivaren fick kritik för hur förlossningen hanterades, men varken Ivo eller Löf prövade frågan om samtycke och om Olivias rätt till självbestämmande åsidosatts.
– Det finns inga riktlinjer när det gäller samtyckesfrågan. Så vid det här laget har jag vänt mig till de två instanser som jag tror att man ska vända sig till, men de behandlar samtyckesfrågan som oviktig. Som om rätten till samtycke inte är viktig ifall du befinner dig i den här situationen.
Nu driver Centrum för rättvisa, en ideell organisation som driver principfall om fri- och rättigheter, ärendet som ett civilrättsligt mål där de prövar frågan utifrån patientlagstiftningen.
Den juridiska processen har pågått i flera år. När Olivia stämde Region Skåne i första vändan gick regionen med på att betala ut 75 000 kronor i skadestånd, men de ville inte erkänna att de gjort fel i fråga om samtycke.
– Det kallas för att man gör ett orent medgivande, jag tog inte emot pengarna för de har aldrig varit centrala för mig, det här handlar om principen. Jag ville få samtyckesfrågan prövad.
Det har varit rättegång i Kristianstad och domen kommer under fredagen.
Terje Frennefalk, pressansvarig vid Skånes universitetssjukhus, säger att man från sjukhusets sida inte vill kommentera ärendet innan domen fallit.
– Vi kommer att läsa domen och sätta oss in i vad domstolen kommit fram till, och därefter ta ställning till det, säger han.
I handlingar som regionen lämnat in till domstolen beskrivs förlossningen som normal. Region Skåne skriver att de accepterat besluten från Ivo och Löf och att personalen som tjänstgjorde vid förlossningen inte har velat medverka i en rättegång.
















