Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Vad är det som har hänt?
Under veckan skickade det Dallasbaserade bioteknikföretaget Colossal ut ett pressmeddelande om att de har utvecklat ett konstgjort ägg, och dessutom använt metoden för att kläcka fram 26 fullt friska hönskycklingar. Företaget beskriver tekniken som ett viktigt genombrott på vägen mot att med genteknik återskapa exempelvis den utdöda dronten och moafågeln.
En konstgjord äggmiljö är i och för sig ingen ny teknik, utan något som har använts inom forskarvärlden på olika sätt sedan åtminstone 1998 då japanska forskare lyckades kläcka fram vaktelungar i en sorts glasbehållare. Men ett problem har hela tiden varit att efterlikna den finurliga mekanism som finns i vanliga äggskal för att släppa in lagom mycket syre till det växande fågelfostret och ventilera ut överflödig koldioxid.
Det tycks det amerikanska företaget ha löst med hjälp av ett silikonmembran som fungerar i vanligt lufttryck, utan behov av pumpar, övertryck och liknande.
Vad är haken?
Tekniken har hittills bara presenterats i form av ett pressmeddelande och en filmsnutt i dramatisk Hollywoodstil. Det finns ännu ingen expertgranskad vetenskaplig publicering som andra forskare kan ta del av. Företaget säger att de inte heller har några sådana planer, då det vill kommersialisera metoden först. Så det är svårt att säga vad som verkligen har gjorts.
Det här påminner lite om när företaget för ganska exakt ett år sedan hävdade att de hade återskapat den utdöda jättevargen som många blivit bekanta med genom serien Game of Thrones. Det visade sig handla om vanliga gråvargar som fått några genändringar för bland annat ljus päls, mindre öron och möjligen en något större kropp. Helt klart en förändrad organism, men inte riktigt på det sätt som många kanske först tänkte sig.
Kommer vi att få träffa levande drontar och moafåglar?
Man ska aldrig säga aldrig. Men det är ett stort steg från att kläcka fram små hönskycklingar – som troligen tillhör en av planetens mest välstuderade fågelarter – till att skapa en fungerande fostermiljö åt giganter som utvecklades i ägg som var upp till 80 gånger större.
När det gäller höns vet forskarna till exempel in i minsta detalj vad som krävs i näringsväg för att de ska utvecklas normalt. Vad som fanns inuti de utdöda jättefåglarnas ägg är mindre känt.
Å andra sidan har forskarna gjort enorma framsteg när det gäller att kartlägga arvsmassan hos både dronten och moafågeln, trots att de sista exemplaren slogs ihjäl för hundratals år sedan.
En sak man kan fundera på under tiden är behovet att även skydda och bevara de unika livsmiljöer som finns på jorden. Det är ingen större idé att rädda eller återskapa enskilda individer av en art – varken nu levande eller utdöda – om det sedan inte finns tillräckligt stora naturområden och friska ekosystem som de kan leva i.
Läs mer:
Planer på mammutens återkomst väcker känslor
Jörn Spolander: Jättevargarna från Game of Thrones kan skapa ett blodbad
Kan en återskapad mammut bidra till biologisk mångfald?
