Den särskilde utredaren Fredrik Wersäll kallar nuvarande lagstiftning ”påfallande fyrkantig” och föreslår att man går från en förbudslagstiftning till en intresseavvägning på den specifika platsen.
En reformering av strandskyddet är en del av Tidöavtalet. Vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) ser brister med dagens lagstiftning och vill se ökad frihet för dem som äger mark eller som har ett behov av att driva en verksamhet nära vatten.
– Det innebär att enskilda kommer att ha större möjligheter, det är regeringens ambition i alla fall, att enskilda ska ha större möjligheter att kunna bygga en bod eller en brygga på sina tomter i närheten av vatten, säger Britz.
Emma Nohrén (MP), ordförande för miljö- och jordbruksutskottet, kallar förslaget vansinnigt.
”Strandskyddet är en grundbult för friluftslivet och naturskyddet, som säkrar allemansrätten och allas tillgång till våra stränder. Regeringens förslag gynnar bara några få på bekostnad av alla oss andra och miljön”, säger hon i en skriftlig kommentar.
Även Naturskyddsföreningen är kritisk.
”Våra stränder ska vara till för alla, inte bara för dem som har råd att betala. När stränder väl har bebyggts går de i praktiken inte att få tillbaka”, säger generalsekreteraren Karin Lexén i ett pressmeddelande.
Kommunerna ska få ansvar för övergripande planering och tillståndsprövning för byggande nära vatten. Strandskyddet ska ersättas av ett ”strandlov” att jämföra med dagens bygglov. Det ska också bli enklare att bygga nära befintliga bostäder och att ersätta byggnader som brunnit ner eller på annat sätt förstörts.
Det kommer även i fortsättningen att finnas skydd för känsliga miljöer, understryker Wersäll.
– Jag vill betona att strandskydd inte är det enda skydd som finns för känsliga miljöer utan det finns stora möjligheter att för att freda skyddade områden.
Utredaren skulle till en början ha lämnat över sina förslag till klimat- och miljöministern den 30 juni, men har begärt mer tid, och fått förlängt med sex månader.
