En uppskattning visar att omkring en procent av de historiska skrifter som finns bevarade i arkiv och bibliotek världen över är helt eller delvis krypterade. Några av de äldsta kända chiffren går tillbaka till antikens Grekland och Rom. När forskare lyckas avkoda dem kan de få tillgång till historiska detaljer som saknas i dagens historieskrivning.
Chiffer har använts historiskt för att hålla meddelanden hemliga. De döljer allt från diplomatiska förbindelser, ritualer i hemliga sällskap och romantiska relationer och medicinska recept.
– En del av Vatikanens korrespondens skrevs i chiffer, och den ger en fascinerande inblick i både diplomati och vardagsliv vid Europas hov. Där kan vi läsa om allt från politiska överväganden till mer personliga observationer — vem som umgicks med vem, vilka relationer som väckte intresse och vilka äktenskap som ansågs möjliga, säger Beáta Megyesi, datorlingvist vid Stockholms universitet.
Hon har, tillsammans med sitt forskningsteam, löst flera uppmärksammade historiska chiffer, däribland det så kallade Borgchiffret.
Borgchiffret är en 408 sidor långt handskrivet manuskript från 1600-talet som avkodades av professorn tillsammans med Nada Aldarrab och Kevin Knight. Chiffret, som verkar härstamma från Nordtyskland eller Skandinavien, består av 34 olika symboler – både grafiska tecken och latinska bokstäver kombinerade med några diakritiska markeringar. När innehållet till slut blev läsbart uppdagades hemliga recept och annan farmaceutisk kunskap för behandling av olika sjukdomar. Bland annat står det att man ska dricka flera glas av högkvalitativt vin eller jäsa muskotnöt i en deg för att bli av med tarmbesvär.
Men arbetet, som Megyesi liknar vid detektivarbete, har tagit lång tid…
– Bara att identifiera alla symboler kan ta dagar, säger Beáta Megyesi.
… fram tills nu.
Fakta.Olika typer av chiffer
● Substitutionschiffer
Ett tecken ersätts med annat tecken eller symbol enligt ett fast mönster. Borgchiffret skrevs med ett substitutionschiffer och är historiskt sett den vanligaste krypteringsmetoden.
● Transpositionschiffer
Bokstäverna kastas om och byter plats enligt ett särskilt mönster.
● Ceasarchiffer
Varje bokstav ersätts med en annan bokstav som ligger ett bestämt antal steg längre fram eller bak i alfabetet.
Nu ligger Beáta Megyesi och hennes team bakom en stor databas och ett nytt AI-baserat verktyg som på betydligt kortare tid kan göra ett klurigt chiffer läsbart.
Idén tog fart 2011 efter att forskarna lyckats knäcka det så kallade Copialechiffret och insåg att det fanns ett stort behov av stöd.
– Jag fick jättemånga mejl från världen över, från privatpersoner och organisationer till bibliotek, många behöver hjälp med att lösa chiffer.
Fakta.Copialechiffret
Copialechiffret, eller ”The Copiale Cipher” är ett krypterat manuskript på 105 sidor och innehåller ungefär 75 000 tecken – allt från latinska och grekiska bokstäver till diakritiska tecken och mystiska symboler.
Manuskriptet är från 1730-talet och härrör från ockulisterna, ett hemligt tyskt ordenssällskap, vars syfte bland annat var att kartlägga frimurarnas hemliga ritualer.
Källa: Uppsala universitet
I dag innehåller databasen över 20 000 filer – och med hjälp av en inbyggd chattbott kan forskarna ställa frågor direkt till verktyget.
– Modellerna utvecklas för att identifiera tecknen och alfabet, och sen föreslå ord och meningar, och till sist översätta dessa.
AI-modellen har testats på tidigare avkodade chiffer, bland annat Borgchiffret, som för forskarna tog flera veckor att lösa. Med verktyget tog det knappt en halvtimme att få ut en korrekt transkribering och översättning.
Samtidigt som dagens algoritmer är effektiva för enklare koder, återstår betydande utmaningar, berättar Megyesi.
– Vi har ju inte levande människor som kan tala om för oss om det är rätt eller fel, konstaterar hon och gör klart att AI-modellen inte ersätter expertis:
– Det kräver lingvistisk, filologisk, epigrafisk och historisk kompetens för att tolka de här skrifterna. Så det är inte tanken att vi ska ersätta expertis, utan tanken är att AI-modellerna ska stödja arbetet.
Texterna är skrivna på historiska språkvarianter eller på språk som inte längre används, och som forskningen fortfarande vet relativt lite om. Genom att avkoda dem kan vi få ny kunskap om historien och om hur språk faktiskt användes i sin samtid, säger hon.
Beáta Megyesi säger att hon ofta får frågan om vilket chiffer hon allra helst skulle vilja lösa.
– För mig handlar det inte bara om vad texten faktiskt innehåller. Det mest fascinerande är ofta själva processen, att följa spåren, förstå mönstren och till sist se hur koden öppnar sig, säger hon.
– Min dröm är att skapa ett verktyg som gör den här typen av kunskap tillgänglig för fler. Om man till exempel går förbi Knossos på Kreta, eller ser en okänd skrift på ett museum, ska man kunna ta en bild med mobilen och få hjälp att förstå vad det kan stå. Inte nödvändigtvis ett färdigt svar direkt, men ett förslag på tolkning — en möjlig väg in i texten, säger hon.
Läs mer:
AI-genombrott skrämmer matematiker
Kändisar varumärkesskyddar sig mot AI – så ser det ut i Sverige
