Kinas räder mot bokhandlare i Hongkong väcker hård kritik

I förra veckan grep polisen fem personer vid två fristående bokaffärer i Hongkong. Det var tredje räden på kort tid mot bokbranschen. Resultatet är totalt elva frihetsberövanden och ett otal konfiskerade böcker som ”bevis”.

Vad har de gjort för fel? Säkerhetsminister Chris Tang hävdar att böckerna de säljer äventyrar Hongkongs säkerhet och därför kan bryta mot Hongkongs nationella säkerhetslag. Denna lag klubbades av kommunistpartiet i Peking efter massprotesterna 2019, då hundratusentals demonstrerade mot Kinas ökade inflytande över Hongkong.

Sedan dess har Hongkong blivit en tystare plats. Den nationella säkerhetslagen är skriven på ett medvetet grumligt sätt för att kunna sätta dit alla opponerar sig mot regeringen, enligt kritiker. Följden blir att människor automatiskt självcensurerar.

En del oberoende bokhandlare har dock fortsatt att ge ut titlar som inte går att finna i Fastlandskina. Böcker som bland annat handlar om demokrati och journalistik. Men också om styret i Kina. Nu verkar även den eran gå mot sitt slut.

Redan innan den senaste räden hade flera oberoende bokaffärer meddelat att de kommer att stänga. De anser att det är omöjligt att förstå var den röda linjen går för vad som är tillåtet att ge ut. Men det håller inte Hongkongs säkerhetsminister Chris Tang med om. Lagen är tydlig och någon lista över förbjudna böcker behövs inte, anser han:

– Om du är en bokförsäljare har du ansvar för att försäkra att böckerna du säljer inte äventyrar nationell säkerhet. Man kan jämföra det med att sälja mat – du måste se till att maten inte ger magsmärtor och inte är giftig eller olaglig, sade han vid en utfrågning med journalister då han också passade på att berätta att han nyligen köpt två böcker skrivna av den kinesiske ledaren Xi Jinping.

Samme man, vars ande vilar över tillslagen mot bokförsäljarna. Det var under Xi:s tidiga styre som den svenske förläggaren Gui Minhai för elva år sedan greps under en resa till Thailand. Gui och hans medarbetare hade en bokaffär i Hongkong som gav ut böcker som retade upp ledningen i Peking. Än i dag är Gui frihetsberövad.

Böcker är som alla vet inte mat, som Chris Tang vill likna dem med. De är ett forum för kunskap, berättelser och olika teorier. Och uppenbarligen anser Kinas kommunistparti att de kan vara ett hot mot deras maktinnehav.

Precis som man räds oberoende medier och fria akademiker.

– De rensar ut böcker från biblioteken, informerar medier om vad de får och inte får göra och de håller det medvetet suddigt var den röda linjen går, sade en av få kvarvarande kritiska röster, statsvetenskapsprofessorn Kenneth Chan, när DN träffade honom i Hongkong för några år sedan.

Många av hans kollegor hade flytt utomlands, andra satt fängslade. Och de är inte ensamma. Sedan massprotesterna 2019 har över 200 000 aktivister, akademiker och oppositionspolitiker lämnat Hongkong. Samtidigt har de största oppositionspartierna gått i graven, efter att nya vallagar som endast godkänner Peking-lojala kandidater infördes.

I Taiwan följer invånarna utvecklingen med fasa. Kina anser att den demokratiskt styrda ögruppen tillhör dess territorium och hotar ta över Taiwan med våld om en fredlig väg inte är framkomlig.

Angreppen mot bokhandlarna har lett till en viral trend med den till synes oskyldiga hashtaggen ”Jag är anställd i en bokaffär”. Den frasen stod skriven på t-tröjan som en av de gripna i förra veckan bar när hon fördes ut ur bokaffären med handbojor.

Taiwans president Lai Ching-te ser räderna som en varningssignal för vad som händer vid ett kinesiskt styre. Parlamentarikern Wu Pei-yi går så långt att hon anklagar Kina för att ”bränna böcker”.

I Taiwan är över 80 procent av invånarna emot att bli en del av Kina. De minskade friheterna i Hongkong har bara ökat motståndet.

Läs mer: Neonljusen släcks – en symbol för ett mörkare Hongkong