Kyrkans kända medeltidsmålningar får ny lyster – med vetemjöl

En dryg halvmil från stadsdelens moderna centrum ligger Täby kyrka. Genom seklernas gång har otaliga människor döpts, gift sig och begravts i den vitkalkade medeltidskyrkan, vars berömmelse vilar på de välbevarade muralmålningarna av Albertus Pictor. I synnerhet är det en bild som blivit ikonisk.

– Albertus Pictor i all ära men det är Ingmar Bergman som lockar hit folk från hela världen.

Det säger Olle Molin, administrativ chef för Täby församling. Anledningen till strömmen av internationella besökare stavas ”Sjunde inseglet” och närmare bestämt den ikoniska scen där riddaren Antonius Block spelar schack mot döden. Inspiration till scenen hämtade Bergman från Täby kyrka, men man får leta lite för att hitta bilden av det schackspelande benranglet, som är placerad halvt undanskymd i kyrkans ena hörn.

När DN kommer på besök i april är kyrkorummet fullt av byggställningar och över bänkraderna ligger blå skyddsplast. För tillfället pågår ett omfattande konserveringsarbete av Pictors verk under ledning av Misa Asp. Hon är konservator med inriktning mot medeltida muralmåleri och berättar att målningarna numera betraktas som ett kollektivt arbete av Albertus Pictors verkstad.

– Det är ingen som kan säga säkert hur mycket Albertus Pictor själv var här och höll i penslarna och för min del spelar det absolut ingen roll. Han kan mycket väl ha varit här och målat upp alla skisser och blandat färger, eller så var han kanske bara en otroligt bra entreprenör. Vi ser att ansiktena har lite olika karaktär, så troligen är det i alla fall två olika mästare som har målat dem, säger hon.

Kollegan Elin Lundmark fyller i från en byggnadsställning lite högre upp:

– Albertus Pictor är som en rockstjärna i den här världen. Han har en särställning men ibland tycker jag nästan att det är lite för mycket fokus på honom. Vi ser att det fanns flera imponerande skickliga målare.

Vi är högst uppe vid taket, där konservatorerna befinner sig i slutfasen av sitt arbete. Här kan man på nära håll betrakta ornamenterade bibliska scener av profeter och paradisormar. Motiven är hämtade ur Gamla testamentet och som förebild användes ”Biblia pauperum”, en illustrerad fattigmansbibel som fungerade som ett verktyg för kristendomsundervisning.

Målningarna utfördes av Albertus Pictors verkstad under 1480-talet. Till skillnad från i många andra medeltida kyrkor har målningarna i Täbys kyrkvalv aldrig kalkats över. Flera partier är därför häpnadsväckande intakta, medan andra visar tydligt slitage. Gud fader själv hör till de mer nötta figurerna och ansiktet är nästan helt utsuddat.

Det huvudsakliga arbetet består i att rengöra målningarna. Till hjälp finns en deg vars huvudingredienser är vatten och vetemjöl. Den används som ett suddgummi, med vilket man kan få bort smuts från väggarna utan att skada pigmenten – en gammal beprövad teknik som dessutom är billig.

– På 1940-talet använde man frallor för att rengöra väggarna. Men det lämnade efter sig en hinna av stärkelse som vi fortfarande kan se, säger Misa Asp medan hon beskriver det pågående konserveringsarbetet.

Genom århundradena har mönster slitits och delar av färgskikt fallit av. Nya fynd av färgade ullpartiklar visar att fält som nu är vita en gång i tiden var rödfärgade. Misa Asp visar en bild av hur färgerna kan ha sett ut från början. Fram träder överraskande bjärta kulörer, som bryter mot de flesta föreställningar om medeltida kyrkomåleri.

Utöver rengöringen gör gruppen små bevarande ingrepp. Den enda gången ny färg tillförs är när kala vita fläckar har uppstått. Då används retuscheringsfärg som enkelt kan avlägsnas.

Målet är att bevara konsten, inte att förbättra den.

– Målningarna ska inte se ut som att de är nya, de ska se ut som medeltida målningar, förklarar Elin Lundmark.

Misa Asp har jobbat som konservator i drygt fyrtio år och säger att hon aldrig har haft en tråkig dag på jobbet. Det händer att hon känner historiens vingslag.

– Ibland när jag läst om något jag jobbat med för tre eller fem år sedan så kan jag känna en kall kåre utmed ryggraden och tänka ”jösses, det här har jag varit och petat på”.

Det är ett specialiserat gäng som har samlats i Täby kyrka. Misa Asp bedömer att det finns under tio personer i landet med rätt specialkompetens för jobbet. Tillsammans med Elin Lundmark har hon tidigare gjort konserveringsarbeten i andra medeltidskyrkor med målningar av Pictors verkstad, som Härnevi och Kumla.

Nyligen fick duon motta Svenska Fornminnesföreningens Mandelgrenspris för sitt arbete och angränsande forskningsprojekt. Bland annat har de visat hur man kan använda uv-ljus och moderna kameror för att analysera måleriets material.

– Vi kommer att få var sin bronsplakett och pengar vi ska använda till en studieresa, berättar Misa Asp.

Efter att ha varit fyra personer under större delen av det cirka tre månader långa arbetet har de till slutspurten fått hjälp av två kollegor från Skåne. Ingrid Wedberg tar en paus från arbetet.

– För mig är det intressant för i Skåne har vi inte riktigt den här typen av måleri. Där är det en helt annan teknik och inte så förfinat, så det här är jätteroligt, säger hon men understryker strax att den skånska konsten har andra kvaliteter.

Senaste gången en konservering genomfördes var på 1990-talet. Elin Lundmark tror att besökarna kommer att märka skillnaden.

– Den östra väggen var alldeles mörkgrå förut. Jag tror att man kommer att uppleva en annan lyster och fräschör, och att luften blir bättre.

Till midsommarhelgen kommer Täby kyrka att vara redo för att åter välkomna kyrkobesökarna. Olle Molin berättar att det är många i församlingen som efterfrågar den medeltida inramningen till sina högtidsstunder.

– Den 4 juli har vi tre dop och en vigsel inbokade, säger han.