Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.
Så är den snart slut för den här gången och det är väl bara att konstatera att han hade rätt, Tomas Ledin med sin ”Sommaren är kort”. Däremot inte med tillägget ”det mesta regnar bort”. I alla fall inte för mig.
Fast det är klart, den här sommaren har varit lite speciell när det gäller mig och väderleken. Min kompis Agnes och jag talas vid nästan varje dag och hon har rapporterat om det har varit spöregn eller solsken utanför fönstret.
Inte för att jag brukar ha särskilt bra koll på vädret och det behöver jag inte eftersom Blixten är golfare och har järnkoll på vädret. Han redogör ständigt för hur prognoserna ser ut. Jag brukar svara med ett halvtrött ”jaha” eftersom jag inte bryr mig det minsta. Varför ska man lägga energi på något man ändå inte kan påverka, är min filosofi.
Den här sommaren har Blixten dock tittat betydligt mer på sin väder-app än vanligt – och det vill inte säga lite. Det beror på att vi har varit – och fortfarande är – helt utestängda från verkligheten.
Det är bara att bita ihop och gilla läget, säger Blixten
Utestängda är egentligen helt fel ord.
Det handlar snarare om att vi har varit instängda bakom grumlig plast ända sedan i april.
Dels med ett yttre lager, fastsatt på den gigantiska byggnadsställningen, dels med en allt annat än genomskinlig, tjock plast som täcker fönstren. Inte mycket till utsikt med andra ord, men vi har kommit till insikt om att det kommer att bli jättefint när den dagen kommer. Slutet av oktober är senaste budet så det är bara att bita ihop och gilla läget, säger Blixten.
Den senaste veckan har det dock varit drägligt. Det var värre under de varma veckorna i juli. Då hade vi 28 grader i vardagsrummet utan möjlighet att vädra. Då var det svettigt, vill jag lova.
På valborgsmässoafton var det inte lika varmt, men i gengäld pågick arbetet med att ta bort den gamla putsen med hjälp av verktyg av bergsprängartyp utanför två av våra rum samtidigt. Jag satt i köket (beläget mellan de aktuella rummen) och försökte skriva en artikel, men det gick bara inte.
När jag klagade över det öronbedövande ljudet sa Blixten: sluta klaga!
Och sedan packade han golfbagen och stack i väg på en 18-hålsrunda.
Läs mer:
EKG:s senaste:
Veckans mest lästa kåseri: Saša: Polisen ser mig som misstänkt avvikande. Igen och igen.
Alla DN:s kåserier finns samlade här.