Den största delen av satsningen går till Handelshögskolan som redan är i full färd med att starta upp den nya elitutbildningen, som framför allt riktar sig till dem som vill jobba inom EU.
Lars Strannegård värjer sig mot beteckningen elitutbildning.
– Jag skulle inte använda ordet elit eftersom det antyder att man är särkopplad från resten av samhället, säger han när vi slagit oss ned i hans stora rum med möbler från Svenskt tenn och svensk konst på väggarna.
– Det är svårt att vara beslutsfattare i den offentliga förvaltningen i dag. Vi befinner oss i en helt ny geopolitisk situation. Om man ska förstå varför människor agerar som de gör, och hur marknader fungerar, så måste man bända upp skygglapparna och bredda sig.
Att Handelshögskolan får den största delen av potten har väckt ont blod i vissa akademiska kretsar. DN har talat med personer som menar att lärosätet har särbehandlats efter att ha bedrivit lobbyarbete i regeringskansliet.
Orättvist, menar kritiker, eftersom den här typen av program redan finns på andra universitet, till exempel i Lund, Umeå och Uppsala, men saknas på Handelshögskolan som måste bygga upp kompetensen från grunden.
– Jag har hört surret om att Handelshögskolan ska ha särbehandlats, men hur mycket substans det finns i det vet jag inte, säger Lena Eskilsson som är prorektor vid Lunds universitet.
Hon sticker inte under stol med att ledningen för Lunds universitet blev besviken som inte fick vara med.
– Vi blev väldigt förvånade när vi inte fick uppdraget. Vi tycker att vi har längst erfarenhet och var självklara, säger Lena Eskilsson.
Lars Strannegård hävdar att han bara utför sitt uppdrag:
– Det är klart att vi har pratat med massor av företrädare, precis som vi gör hela tiden. Jag ser det som min uppgift, vi gör inte vårt jobb om vi inte bedriver den här typen av program, säger Lars Strannegård.
Det finns en felaktig föreställning om att Handelshögskolan mest är till för det privata näringslivet, menar han.
– Så har det egentligen aldrig varit. I våra grundstatuter står att uppdraget är att stärka svensk konkurrenskraft och skapa förutsättningar för ett bra närings- och samhällsliv, säger han och räknar upp några av alla skolans studenter som gått vidare in i politiken och myndighetsvärlden.
Sedan pekar han på en trave böcker där den översta heter Vägmärken och är skriven av den tidigare FN-generalsekreteraren Dag Hammarskjöld.
– Han är en byråkrat av det slag som det behövs fler av i världen.
Regeringen har valt Handelshögskolan helt enkelt för att det är ett lärosäte som har gjort sig känt för att ha utbildningar som håller en hög internationell nivå, hävdar högskoleminister Lotta Edholm (L).
– Det här handlar om att man ska klara av att bygga upp en elitutbildning, som ska förbereda studenterna för att klara av de svåra antagningsprocesser som finns i EU, säger hon.
Meningen är också att de tre utvalda lärosätena ska komplettera varandra eftersom deras program ser lite olika ut.
På Handelshögskolan ska den nya utbildningen heta Master in Public Policy, MPP.
Den ska vara tvärvetenskaplig med inslag av statsvetenskap, juridik, nationalekonomi, förvaltning, bokföring och ekonometri.
Studenterna ska lära sig hur de driver förändring med hjälp av vetenskapliga analyser men också genom att vara ute på fältet, förklarar Lars Strannegård.
– Om vi ska lyckas med att sätta ihop ett program som är knallbra, måste vi ha nära samarbeten med allt från offentliga organisationer och företag till hela EU-systemet, säger han och nämner London School of Economics and Political Science som en av de främsta förebilderna.
Lotta Edholm hoppas att utbildningarna kommer att öka det svenska inflytandet inom EU.
– De kommer också betyda mycket för den tilltro som svenskar kommer att ha för EU:s institutioner framöver, eftersom den bygger på att det finns kompetenta svenskar som jobbar där, säger hon.
Samtidigt tror hon att utbildningarna kommer att ge ett starkt tillskott till den offentliga förvaltningen också i Sverige, eftersom alla som går de nya programmen inte nödvändigtvis kommer att jobba i Bryssel.
Att platserna ska få kosta så mycket beror bland annat på de omfattande inslagen av praktik och externa samarbeten.
– Praktiska moment är ju ofta mer kostsamma än om en student bara ska sitta och plugga i en bok, säger Lotta Edholm.
Den plötsliga satsningen från regeringens sida kommer av att andelen svenskar som vill – och klarar av – att jobba inom EU:s institutioner börjar närma sig en lägstanivå.
Nyligen anställde regeringen 30 nya svenska handläggare i EU-kommissionen när antalet egentligen skulle vara 90, enligt Lotta Edholm.
Sverige borde ha ungefär tre procent av de anställda i EU:s institutioner, men har knappt två procent, det vill säga 500 personer.
– Det är bara Luxemburg som har en lägre andel. Om vi inte gör någonting åt den här bristen så kommer den att öka till två tredjedelar.
Handelshögskolan får 350 000 kronor för en helårsstudent
● Från och med i höst satsar den svenska regeringen 56 miljoner kronor om året på nya masterprogram i offentlig förvaltning.
● Uppdragen är permanenta och går till Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm.
● Den största delen av potten går till Handelshögskolan som får 35 miljoner kronor för att utbilda 100 studenter varje år med start 2027. Det motsvarar 350,000 kronor för varje helårsstudent och kan jämföras med 63,000 kronor som brukar ges för en helårsstudent som går något av dagens masterprogram med EU-inriktning. Programmet är tvåårigt och heter Master program in public policy (MPP).
● Stockholms universitet får 18 miljoner kronor om året för 120 studenter. Start hösten 2026. Tvåårig utbildning.
● Göteborgs universitet får sex miljoner kronor för att utbilda 30 studenter om året med start hösten 2026. Ettårigt program.
● Tillsammans ska lärosätena utbilda 250 studenter varje år.
Källa: Utbildningsdepartementet
Läs mer:
KTH försöker stoppa terrordömd från att studera kemi
Miljarder till yrkeshögskolan utan krav på undervisningens omfattning
Här rustas blivande lärare för att möta verkligheten: Stökiga elever
