Den högsta våningen i tegelcylindern i Norra Djurgårdsstaden har fått ett engelskt smeknamn av representanterna från Stockholms stad och övriga samarbetspartners – the dome, alltså domen eller katedralen.
– Det är nästan sakralt, säger Satu Andersson, vd på Miramis, bolaget som ska hyra Gasklocka 2 de kommande tio åren, och ser upp på det välvda taket.
Tanken är att lokalen, som har plats för 1 000 personer, snart ska fyllas med bolagsevenemang, galor och spelningar. Redan nu har konsert- och företagsbokningar börjat trilla in för våren 2027, och ända in på hösten.
Men det är alltså inte här, i den så kallade domen, som Kungliga Operan snart ska få sin ersättningsscen, utan åtta våningar och cirka tjugofem meter ned.
När beslutet om Operans tillfälliga flytt till Gasklockan fattades 2024 var byggprojektet redan i gång, under ledning av Stockholms stad. I dag har bolaget Miramis (tidigare Cirkus Venues), som delägs av Björn Ulveus, ett tioårigt kontrakt med Stockholms stad, och ska i sin tur hyra ut till Kungliga Operan i de fem år som renoveringen av operahuset i centrum väntas pågå.
– Vi hade nog gärna hyrt ut direkt till Operan, men då fanns redan ett avtal med Miramis, berättar projektledaren Sven Leijonhufvud på Stockholms stad.
De senaste åren har Gasklockan, som färdigställdes år 1899 som en lagerlokal för gas, genomgått en rejäl uppfräschning. Steg ett var att spränga bort 8 000 kubikmeter berg, bygga bottenplatta, dra ledningar och bygga lastbrygga. Fasaden har restaurerats, taket bytts ut och ersatts av ett likadant. Att renovera de 200 fönstren tog uppskattningsvis åtta, nio månader.
Renoveringen har tagit noggrann hänsyn till arkitekten Ferdinand Bobergs originaldesign.
– Vi har hämtat tegel från forna Östtyskland som kostar tio gånger mer, bara för att det ska gestaltas på rätt sätt, berättar Sven Leijonhufvud.
Kungliga Operans vd Fredrik Lindgren, journalister och politiska representanter blir visade runt i orange hjälmar och reflexvästar. Sladdar, spikar, isolering och andra byggmaterial ligger utspridda över golven i ett organiserat kaos. Gasklockan är fortsatt arbetsplats för mellan 150 och 180 byggarbetare dagligen, men långsamt växer konturerna kring Gasometer fram. Inplastade, vinröda stolar i ett sammetsliknande material står uppradade framför det som ska bli en ny opera- och balettscen, med plats för 1 750 sittande gäster.
Fredrik Lindgren har höga förväntningar på Gasometer.
– I början undrade man hur det skulle bli. Men gradvis, och inte minst de senaste månaderna, har det börjat ta form. Man får en känsla av att blir väldigt spektakulärt, och ett spännande tillskott till Stockholms utbud av scener, säger han.
– Det är inte ett skräddarsytt operahus så det kommer krävas en del kreativitet och anpassningar. Men vi kommer leverera något makalöst fint här, det är vi övertygade om.
Vad kan det handla om för anpassningar?
– Det är inte fullt ut samma scenteknik som vi har i ett operahus. Men här finns alla de förutsättningar som vi behöver för att kunna göra någonting väldigt bra, säger Fredrik Lindgren.
En av utmaningarna med flytten till Gasklockan har, för Kungliga Operans del, varit platsbristen. Replokalerna får inhysas i andra, närliggande byggnader, vilket kan innebära att skådespelarna kommer att behöva förflytta sig utomhus inför att de ska upp på scen.
– Vi kan inte göra de största klassiska baletterna, med sjuttio statister och tjugofem barn, här. Och vi har inget lager för kulisserna. Däremot har vi fått bygglov för contrainrar utanför, säger kollegan Ann-Christin Danhammar, projektledare på Kungliga Operan.
Operans första föreställning i de nya lokalerna planeras till någon gång i det andra kvartalet 2027. Under omständigheterna, säger Ann-Christin Danhammar, kunde det inte ha blivit bättre.
– Vi får, nästan, plats!
Fakta.Gasometer
Gasometer är en ny kulturscen i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, som planeras att öppna årsskiftet 2026–2027.
I byggnaden finns två scener, dels en stor med 1 750 sittande och 2 300 stående, samt en på högsta våningen med kapacitet för 1 000 gäster.
De kommande fem åren, under tiden som det ordinarie operahuset renoveras, ska Kungliga Operan hyra in sig på den stora scenen.
Ferdinand Boberg (1860–1946) är arkitekten bakom Gasklocka 2. Förutom flera andra av tegelbyggnaderna i Gasverket har han även ritat Rosenbad och NK-huset.