I ett grått rum med lågt i tak sitter ett tiotal vita och röda skyltdockor vid varsitt skrivbord och tittar mot datorskärmar. Ett typiskt arkitektkontor – men inte en själ är där. Utställningen ”Det finns ingenting att se här. Exportera din kunskap!” som visades i den ungerska paviljongen under arkitekturbiennalen i Venedig 2025 undersökte vad som händer när arkitekter inte längre får utrymme att uttrycka sin kreativitet och i stället börjar ägna sig åt annat. Utställningen kurerades av Márton Pintér i samarbete med Ludwigmuseet i Budapest.
– Scenografin gav en väldigt stereotypiskt dålig kontorskänsla. De här ”liken” bara låtsas jobba där. De bär på sina livshistorier och erfarenheter, men de kommer inte till uttryck, säger Márton Pintér.
Bara månader före invigningen var utställningen nära att ställas in. Eftersom den kritiserade både Ungern och landets yrkeskårer fick den premiärminister Viktor Orbáns regering att vakna.
– Det var inte den självförhärligande nationalism som brukar förväntas varje år i de här sammanhangen, säger Pintér.
Fakta.Maktskiftet i Ungern
Efter 16 år vid makten ersatte Péter Magyar och partiet Tisza i mitten av april Viktor Orbán och partiet Fidesz.
Magyar anses vara proeuropeisk och har utlovat omfattande förändringar i Ungern. Han har en bakgrund i partiet Fidesz, och är tills nu oprövad som ledare.
Magyar har föreslagit flera grundlagsändringar som kommer att gå igenom direkt eftersom partiet har två tredjedelars majoritet i parlamentet – bland annat om att återföra universitet till den ungerska staten från Orbántrogna stiftelser.
Konsten, som ofta syftar till att kritisera och provocera, var en tydlig måltavla för Orbáns kontroll. De konstnärliga uttrycken skulle passa in i en nationalistisk, kristen och heteronormativ mall. Många museer och andra kulturella institutioner finansieras i Ungern av statligt skapade stiftelser som förvaltas fristående från politiken. Problemet var att stiftelsernas styrelser ofta bestod av regeringsnära personer med långa mandat. Möjligheten till ansvarsutkrävande var begränsad. Detta gjorde att kulturinstitutionerna i praktiken kunde styras genom politiskt kontrollerade, men formellt fristående stiftelser, säger Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier vid Lunds universitet.
– Stiftelserna fick pengar och agerade på något de kallade allmänintresse, vilket helt enkelt betyder regeringsvänliga positioner, säger Dutceac Segesten.
Den ungerska statsoperan ställde till exempel 2018 in en tredjedel av sina föreställningar av musikalen ”Billy Elliot” efter kritik om att pjäsen utgjorde homosexuell propaganda, enligt The Guardian. Samma år påstod en regeringsvänlig tidning att en Frida Kahlo-utställning på Ungerns nationalgalleri ”främjade kommunism”.
En sådan statlig kulturinstitution, den nationella konstakademien, fick nys om Pintérs projekt.
– När de insåg att det var mitt bidrag till biennalen som vann stämplade de både tävlingen och mig som anti-ungerska. Hela utställningen kallades anti-ungersk, och akademien hotade Ludwigmuseet, som stöttade oss, att ta över hela biennalprojektet. De försökte till och med stoppa utställningen tre månader innan öppningen.
Konstakademien ville bland annat att Pintér skulle ändra titeln.
– Det gjorde vi förstås inte, men vi lyfte fram undertiteln ”Exportera din kunskap!” lite mer, eftersom den hade en mer positiv klang. Sedan fick vi också höra att de röda, gröna och blå färgerna, som vi använt i utställningen, var alldeles för lika de i en flagga som använts i Charkiv. De trodde att vi då visade sympati för den ukrainska regionen.
Nästan två månader har gått sedan Péter Magyar vann valet i Ungern. I sitt parti Tiszas valmanifest lovade han att släppa konsten fri från politisk styrning, och redan syns tecken. Flera reformprocesser har inletts.
– Det råder en förändringsanda över hela landet, om än främst i de mer progressiva delarna. Regeringen försöker dämpa diskursen om radikala reformer något för att inte oroa de väljare som inte röstade för partiet, säger Anamaria Dutceac Segesten.
Márton Pintér är en del av de som blickar framåt.
– Jag tror att vi inom konstscenen kommer att få mycket friare samtal, fler informella kulturella möten och flera mindre gallerier och universitet som kan öppna – för nu är narrativet vårt.
– Det har inte helt kommit i gång än, men det hänger i luften. Det finns inte längre någon stat som kontrollerar vad man måste tycka för att lyckas som konstnär.
Litar du på Magyar?
– Vet du vad, jag gör faktiskt det. Det vi äntligen har lärt oss efter de senaste 60 åren är att en politiker inte är någon man ska beundra. Han känns inte som en politiker. Han bara gör sitt jobb – och det är precis vad vi behöver nu, säger Márton Pintér.
Lektorn Anamaria Dutceac Segesten menar att skiftet inte är så svartvitt.
– Jag tror inte att vi ska porträttera det så – att innan var regeringen konservativ, nationalistisk och antifeministisk och nu plötsligt blir allihop tvärtom. Budskapet som nu kommer från makthavarna är ”vi lägger oss inte i”.
Läs mer:
Nu kommer lagen som portförbjuder Orbán från makten för alltid
Björn Wiman: Det ungerska folket har visat vad en demokrati kan göra med en tyrann














