Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Zlatan har aldrig varit särskit lyckosam i VM, men detta kan vara hans sämsta hittills.
Fotbollslegendaren har anlitats av Fox Sports som expertkommentator under mästerskapet och efter första veckan kan man konstatera två saker:
Det är inte särskilt smart sport-tv.
Men det funkar som förnedrings-tv.
Zlatan har varit nervig, pratat yxigt och trevat efter ord, så pass att han till och med bett om ursäkt för det inför kamerorna. Analyserna har varit på samma nivå: om Englands form och vinstchanser hade han inte mer att säga än ”Is it coming home? We’ll see.”
Än värre har det varit att bevittna hans sätt att kompensera för det. I sin iver att passa det amerikanska showformatet, som skruvats upp ytterligare i Fox-kanalens skrikigare riktning, har han blivit en självparodisk Marcus Oscarsson-typ, enkelriktat inkörd på sin ego-persona, den sociala hackordningens högsta rovdjur.
Som scenerna där han avbryter kollegan Thierry Henrys rätt avancerade analys av Bosnien genom att sjunga. Eller påståendet att kanalens tittarrekord beror på att folk vill se Zlatan. Eller när han ”kastar ut” youtubaren I show speed från kommentatorbåset. Det är tröttsam, typecastad teater.
Amerikaniseringen av svensken tycktes fullbordad när han skippade Sveriges premiärmatch för att gå på Trumps UFC-gala
Den som följt Zlatans mediekarriär kan förutspå minsta gest och replik, snart nog hinner väl jänkarna ikapp.
Men än så länge slukar de det, suktar efter spektakel och underhållningsvåld. Mitt flöde översvämmas av korta klipp från studion, vilket lär vara tanken: gör eller säg något som kan bli viralt. Själva programmet är bara råmaterial för sociala medier. Henrys vilt uppspärrade ögon inför Zlatans utspel känns måttbeställda för att bli mem.
Amerikaniseringen av svensken tycktes fullbordad när han skippade Sveriges premiärmatch för att gå på Trumps UFC-gala, där gästlistan delvis överlappade Epsteinlistan.
Men. Mitt i mediecirkusen finns ett psykodrama som känns hundraprocentigt äkta. Den tredje bisittaren heter Alexi Lalas, mest känd för 94-VM:s krusigaste bockskägg och som hårdnackad Maga-propagandist. På Twitter har han flera gånger uttryckt uppskattning för Trumps migrationspolitk.
Zlatan avskyr Lalas. Dock mer för dennes bristande meritlista än hans politiska åsikter. När ett inslag om Argentinas Lionel Messi avslutades med att sportankaret sa, ”Och nu sitter vi här med två av Messis tidigare lagkamrater, samt Alexi Lalas”, så avfyrades i alla fall kilometervis med lyckosynapser i min hjärna.
Enda gången Zlatan känts som en människa och inte som en reklamkampanj för Zlatan var när Lalas kallade Frankrikes spelstil arrogant. Repliken från svensken var ett stilistiskt dråpslag: ”Den okunnige kallar det arrogans, den kompetente säger självförtroende.”
Det är vad man inom psykologin kallar kontrasteffekt: en osympatisk människa framstår som älskvärd i mötet med ett ännu större arsle. Minus och minus blir ju ändå plus.
Läs mer
Fler kommentarer och andra texter av Kristofer Ahlström
Allt om årets fotbolls-VM – inklusive de senaste resultaten och nyheterna
Mer om Zlatan Ibrahimovic