Musiker drog in miljoner med fejkartister – arbetsgivaren behöll pengarna

För fyra år sedan kunde DN avslöja ett jättelikt nätverk av påhittade artister på Spotify. Det som såg ut som över 800 musiker från hela världen inom genrer som instrumentala beats och pianomusik var i själva verket en handfull svenskar som massproducerade låtar.

Dokument visade att de arbetade mot dumpade arvoden, jämfört med vanliga skivkontrakt. Men genom att lyftas fram på Spotifys officiella spellistor nådde de en miljonpublik, större än många verkliga artister. De många påhittade namnen gjorde att Spotifys listor framstod som en handplockad samling musiker från många länder. En person, som agerade under 62 artistnamn, hade sammanlagt fler strömningar än världsartisten Robyn.

Trots lägre ersättning per spelad låt blev upplägget med fejkartister därför lönsamt för många av musikerna.

Men nu framträder en annan sida av affärsupplägget. En man i Västsverige stämmer företaget där han tidigare jobbade i Arbetsdomstolen för att den behöll pengarna från låtar han skrev till fejkartistsystemet. Mannen var anställd för att arbeta med ljudproduktion och fick en fast månadslön. Under 2022 fick han en ny arbetsuppgift: Att göra instrumentalmusik åt ett externt skivbolag. Det blev drygt 100 låtar.

Ett kontrakt lades framför honom, som spikade villkoren. Av pengarna från Spotify skulle skivbolaget få hälften och arbetsgivaren, produktionsbyrån Streamline, hälften. Han själv ingenting, förutom sin vanliga lön, oavsett hur mycket de drog in. Streamline hade då köpt upp reklambyrån där han arbetade.

Och snart visade sig hans låtar göra succé: DN:s genomgång visar att mannen gett ut musik hos skivbolaget under åtminstone 29 artistnamn. Dessa falska artisters låtar har spelats över 195 miljoner gånger på Spotify. De har också fått plats på en lång rad av strömningstjänstens eftertraktade officiella spellistor, som följs av miljoner människor. Merparten av dessa skapades under hans tid som anställd.

I rena lyssningssiffror är han i nivå med välkända artister som Dolly Style och Panetoz. Det gav intäkter på 2,7 miljoner kronor i royalties fram till slutet av 2025, enligt stämningsansökan. Pengar som delades mellan Streamline och skivbolaget.

Karl Hägg är förbundsjurist på fackföreningen Unionen och företräder mannen.

– Avtalet är obalanserat, oskäligt och tar inte höjd för framtida royalty. Det kom in nya ägare som slängde till honom några papper och sa att han skulle börja göra musik, säger han.

Enligt Karl Hägg var musikern i underläge som anställd och kände att han var tvungen att skriva på.

– Ingen kunde förutse att det skulle generera så här stora intäkter. Dessutom hade han inte tid att skriva musiken på arbetstid, han gjorde det mest på fritiden, säger Karl Hägg.

Unionen kräver nu att han ska få åtminstone 25 procent av hela intäkten. Inte minst för att merparten av intäkterna, enligt förbundet, kom efter att han avslutade sin anställning.

Arbetsgivaren har i förhandlingar invänt att mannen erbjöds en löneförhöjning på 5 000 kronor i månaden och en viss andel av intäkterna. Musikern valde ändå att säga upp sig. Björn Nordén, vd på Streamline, säger att han inte har fått handlingarna från domstolen än men att allt har gått rätt till.

– En anställd har haft ett avtal om att producera musik. Han har gjort det på betald arbetstid, säger han.

I övrigt vill Björn Nordén inte uttala sig om fallet i detalj.

– Vi har totalt olika uppfattningar om det här. Fakta kommer att tala sitt tydliga språk. Vi är trygga med att vi har gjort allt rätt, säger han.

Systemet med Spotifys fejkartister har uppmärksammats flera gånger, både i Sverige och internationellt. 2024 kunde DN berätta att en enda person, kompositören Johan Röhr, låg bakom 650 påhittade namn och tusentals låtar. De hade gett sammanlagt 15 miljarder spelningar, vilket gjorde honom större än Britney Spears, Abba och Zara Larsson.

I fjol släpptes boken ”Mood machine” av musikjournalisten Liz Pelly. Där beskrivs systemet i närmare detalj: Det kallas ”Perfect fit content”, förkortat PFC och bygger i korthet på musik inköpt till lägre priser, speciellt för Spotifys spellistor. Enligt boken uppmuntras Spotifys redaktörer att placera sådan musik på listorna, vilket gör det svårare för kompositörer och musiker med vanliga skivkontrakt att nå ut.

Läs mer:

Hemlige kompositören bakom hundratals artistnamn – Sveriges mest lyssnade på Spotify

91 svenskar bakom 13 000 låtar – så tog fejkartister över spellistor på Spotify

Svenska fejkartisterna som tog över på Spotify – större än Robyn