Att spåna fram nya isländska ord för populära engelska termer är något av en folksport på Island. Och tur är väl det – språket riskerar annars att dö ut på sikt, eftersom isländska i princip bara talas av öns 350 000 invånare.
På Nýyrdavefurinn, den isländska sajten för neologismer – nyord – föreslår och diskuterar vanligt folk vad till exempel bucket list (att göra innan jag dör-lista) och fomo (rädslan för att missa något kul) ska kallas på isländska. Med jämna mellanrum anordnas tävlingar för att locka fram de bästa orden för språkliga nymodigheter som tros bli mer än en fluga.
De ord som börjar användas brett i samhället dokumenteras och listas på ungefär samma sätt som svenska Språkrådet gör, som varje år presenterar en nyordslista.
Men på Island finns också något som saknas i Sverige och övriga Norden: särskilda språknämnder med experter som har till uppgift att föreslå nya isländska facktermer.
Augusta Thorbergsdóttir är redaktör för terminologi och nyord på Árni Magnússon-institutet, och den som tar emot de nya orden från experterna. I intervjun med DN talar hon en blandning av isländska och danska, varför hon flankeras av Helga Hilmisdóttir, professor i svenska, som översätter.
Vissa engelska ord är enkla, eftersom man utgår från samma bildspråk. Drone till exempel. Den flygande mackapären har fått ordet för surrande hanbin eller -getingar. På svenska: drönare, på isländska: dröni. Samma sak med att streama en film – strömma på svenska, och strejma på isländska.
Andra ord plockas isär och byggs ihop igen. Engelskans artificial intelligence, AI, bestämde de isländska experterna skulle heta gervigreind, av gervi (konstgjord) och greind (intelligens).
Under hela 1900-talet var Islands statsideologi att hålla språket fritt från yttre påverkan. Men den politiken har börjat mildras, säger Helga Hilmisdóttir.
– Vi hittar inte på saker för att säga hur folk ska tala. Det är skillnad på fackord och allmänna neologismer som kommer naturligt fram i samhället. Man kan inte styra hur människor talar och skriver, men man kan föreslå och väcka diskussion.
De ord som ”vinner” och så småningom tar plats i den isländska ordlistan är inte alltid de som experterna föreslagit, utan de kan lika gärna komma ur den folkliga myllan.
Ett ord som aldrig flög var experternas förslag för airbag, eller krockkudde: örekespúdi (säkerhetskudde). I stället var det loftpúdi (luftkudde) som låg rätt i munnen och fäste i språket.
En pågående språklig dragkamp som ännu inte är avgjord rör ordet endometrios, en kvinnosjukdom som beror på att slemhinna från livmodern finns på andra ställen än just i livmodern, vilket kan ge upphov till stark smärta.
Det ”korrekta” ordet som läkarna i språknämnden föreslagit och som också används i vården är legslímuflakk, ungefär ”vandrande livmoderslemhinna”. Isländska ord är ofta konkreta och ”genomskinliga”, säger Augusta Thorbergsdóttir, vilket inte alltid uppskattas.
– Kvinnorna själva använder hellre det internationella ordet endometrios, det är inte lika slemmigt och otäckt, säger ordredaktören.
Till skillnad från Island är den svenska språkutvecklingen en helt igenom organisk process. Från statligt håll observerar man, men styr inte, till priset av att en hel del nya ord inte riktigt går att böja på ett snyggt sätt. Airbag till exempel – heter det flera airbagar eller airbags?
De självstyrande regionerna Katalonien och Baskien – var och en språkliga öar i ett större, spansktalande landskap – försöker också mota bort engelskan. Eftersom språken trycktes ned under Franco-regimen på 1900-talet har man ett drygt arbete att komma ikapp med decenniers vetenskapliga och tekniska nyord.
Och i Frankrike arbetar man precis som på Island med språknämnder som kontinuerligt producerar nyord, helst så snabbt att de engelska lånorden inte hunnit klistra sig fast i kulturen.
Ett par hundra volontärer inom ett tiotal expertområden – kärnkraft, medicin, it, dataspel och så vidare – träffas med jämna mellanrum och föreslår nya ord inom sina fält. Orden rapporteras in till det franska kulturdepartementet, som i nästa led testar dem på ett tvärsnitt fransmän för att se om de ligger rätt i munnen.
Precis som på Island rör det sig om ”nödvändiga” termer, ofta tekniska. Alltså: ”AI” måste få en fransk översättning. Babyshower (fest under graviditeten för att fira det kommande barnet) är inte lika viktigt.
Systemet tillkom på 60-talet. Till skillnad från på Island handlade det mindre om språkets överlevnad och mer om industripolitik. Under efterkrigstiden blev engelskan vanligare i Europa och de stora industriprojekten Airbus och Concorde var fransk-brittiska samarbeten. Det blev politiskt viktigt att franska ingenjörer kunde få utbildning i toppklass på franska.
Precis som på Island är det alltså ingenjörer och läkare, snarare än översättare och språkvetare, som tar fram de nya orden.
Hur många hemmagjorda franska ord blir det? I genomsnitt 250 om året.
Och vilka de är säger mycket om samhället och ekonomin.
– På 70-talet när vi började arbeta var det mycket vokabulär om oljeutvinning. I dag handlar det extremt mycket om miljö, ekologi och klimatkrisen, berättar en tjänsteman från franska kulturdepartementet för DN.
Liksom på Island händer det att de franska experterna förlorar kampen om orden. ”Cryptocurrency” – kryptovaluta på svenska – översattes i folkmun ordagrant till cryptomonnaie. Men specialisterna ansåg att ordet kunde förbättras eftersom digitala valutor inte nödvändigtvis bygger på kryptering. De föreslog cybermonnaie – ett ord ingen använder.
Språket lever som sagt sitt alldeles eget liv och går inte att tvingas på människor från ovan. I Frankrike finns dock ett kraftigt verktyg i form av Toubon-lagen från 1994, som säger att staten ska kommunicera på franska och att medborgare har rätt till undervisning, lagtexter och avtal på sitt språk. Sammantaget blir det stora delar av samhället som måste vara på ren franska – vilket genererar ordproduktionen.
Men det skapar ibland lustiga situationer, när staten framhärdar med ord som blivit passé. Ett mejl, till exempel, heter courriel på korrekt, officiell franska, men används sällan av vanliga fransoser.
Under avskedsfraserna säger tjänstemannen från det franska kulturdepartementet att han ska skicka över deras senaste årsrapport till mig ”par e-mail”, men korrigerar sig snabbt:
– Par courriel!
Fakta.Två bra och ett dåligt franskt nyord
● fake news: infox
Skapas av en sammanslagning av info (nyheter) och intox (kort för intoxication, förgiftning). ”Intoxication” var redan en politisk term som 68-rörelsen använde för propaganda.
● gaslighting: déboussolage
Ordet för manipulation i syfte att få någon att tvivla på sin verklighetsuppfattning kommer från filmen ”Gaslight” från 1944. Eftersom många fransmän saknade den kulturella referensen skapade man ett nytt ord utifrån det egna bildspråket. Boussole betyder kompass och déboussolé att vara desorienterad. Ändelsen –age visar en aktiv handling, att med avsikt göra någon desorienterad.
● podcast: diffusion en flux eller audio
Det franska ordet för podcast, diffusion (sändning) en flux (i flöde), klubbades redan för 20 år sedan och utgick då från sändaren snarare än mottagaren. Ordet kom aldrig att användas. I dag förespråkar man i stället audio (ljud) kort och gott. Men nästan alla säger podcast.
Läs mer:
Anders Svensson: ”Umarell” var ett välkommet ord på årets nyordslista
Årets nyord krishanterar med nonsens och ironi
Sigrid Melchior: Svenska småbarnsord vinner över franska
