Plötslig spädbarnskollaps är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som innebär att en fullgången och till synes frisk nyfödd plötsligt slutar andas och kollapsar. Det orsakas i regel av att barnets luftvägar blir tilltäppta och kan drabba bebisar under den första levnadsveckan. Barn som inte får vård snabbt riskerar att dö.
– Men man kan förhoppningsvis förebygga majoriteten av de här fallen, säger Eric Herlenius som är professor i pediatrik vid Karolinska institutet och överläkare i barnmedicin vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Hans forskarlag har genomfört den första större kartläggningen av hur vanligt förekommande plötslig spädbarnskollaps är, och vad som orsakar tillståndet. Deras resultat har nu publicerats i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.
Genom att gå igenom närmare en halv miljon födslar vid sju förlossningskliniker i Stockholm har forskarna kunnat identifiera 149 fall av plötslig spädbarnskollaps. Tio av de drabbade barnen dog och många fick andra bestående men.
– Vår studie visar att en tredjedel av barnen som drabbades dog eller fick hjärnskador av olika grad, säger Eric Herlenius.
Utifrån resultaten räknar forskarna med att det förekommer runt 30 fall av plötslig spädbarnskollaps i Sverige varje år, och att dessa resulterar i två till fyra dödsfall.
Skillnaden mellan plötslig spädbarnsdöd och plötslig spädbarnskollaps
Plötslig spädbarnskollaps (eller SUPS, sudden unexpected postnatal collapse) är något som drabbar barnet under den första levnadsveckan. Det inträffar när ett i övrigt till synes friskt barn inte kan andas, kollapsar och kräver snabb behandling för att barnet ska överleva. Enligt den nya studien från Karolinska institutet drabbas ungefär ett av 3 000 nyfödda barn i Sverige. Ungefär en tredjedel av de drabbade barnen avlider eller får bestående hjärnskador.
Plötslig spädbarnsdöd (eller SIDS, sudden infant death syndrome) drabbar ungefär ett barn på 6 000 i Sverige och risken är störst under barnets första halvår. Orsaken till SIDS är inte helt kartlagd, men det kan bero på syrebrist och fallen har minskat betydligt sedan nya rekommendationen infördes om att bland annat låta bebisar sova på rygg och i egen säng.
När forskarna gått igenom de 149 fallen kan de se tydliga mönster. Mer än fyra av fem fall inträffade under barnets första dygn, och det handlar i mycket stor utsträckning om barn vars luftvägar oavsiktligen täpptes till vid amningsförsök eller samsovning med en förälder.
Eric Herlenius menar att resultatet tydligt pekar på att vårdpersonal måste hålla bättre uppsikt under barnets första levnadstimmar. Han pekar på att det i länder som England, Italien och USA finns riktlinjer för hur vårdpersonal regelbundet ska kontrollera barnets andning och allmäntillstånd under de första timmarna.
– Det krävs en ökad medvetenhet hos både personalen och föräldrarna om hur känsliga barnets första timmar i livet är. Förlossningen är som ett maratonlopp för både mamma och barn, och man måste vara extra försiktig den första tiden. Då bör man kunna rädda ett antal barns liv varje år, säger han.
Han hoppas nu att studien ska leda till nya och tydligare riktlinjer för hur vårdpersonal ska förebygga plötslig spädbarnskollaps och plötslig spädbarnsdöd. Det finns visserligen rutiner för detta i dag, men de ingår sedan några år tillbaka i de allmänna nationella riktlinjerna för hur nyfödda barn ska vårdas.
– Jag tycker att vi för tydlighetens skulle ska återgå till att ha plötslig spädbarnskollaps som separata råd och riktlinjer för vårdpersonalen, säger Eric Herlenius.
Det viktigaste rådet han ger till nyblivna föräldrar är att följa Socialstyrelsens riktlinjer kring samsovning: Barn som är yngre än tre månader bör sova i egen säng.
Samtidigt är hud mot hud-kontakt viktigt för nyfödda barn. Föräldrarna ska gärna hålla barnet vid bröstet, men måste vara pigga nog att hålla uppmärksamheten på bebisen.
– Om man är för trött för att hålla sig vaken eller hålla fokus på barnet så ska partnern ta över barnet eller så ska man låta det ligga på rygg i egen säng, säger Eric Herlenius.
Fakta.Så gjordes studien
Forskarna har gått igenom 483 000 födslar från sju förlossningskliniker i Stockholm från åren 2002 till 2022.
Plötslig spädbarnskollaps har ingen egen diagnoskod och är därför svår att föra statistik över. I stället sökte forskarna igenom journaler i jakt på symptom som kan tyda på en kollaps, som andningsuppehåll, blåaktig hudfärg eller plötsligt nedsatt muskelspänning.
För att hitta barn som drabbats av plötslig spädbarnskollaps sorterade forskarna fram fall med fullgångna och till synes friska barn som kollapsat efter att de fått andningssvårigheter och blodtrycksfall.
Studien visar att det förekommer 31 fall av plötslig spädbarnskollaps per 100 000 levande födda barn.
Sju procent av de drabbade barnen avled och 26 procent fick bestående hjärnskador.
81 procent av fallen inträffade under barnets första levnadsdygn och i minst två av tre fall delade barnet säng med en förälder.
Källa: Acta Paediatrica.
Läs mer:
Råden som minskar risken för plötslig spädbarnsdöd
Läkare oense om nya råden – när ska barnen räddas?
