Fifa kunde länge jämföras med en brittisk herrklubb. När João Havelange efter en hård kamp besegrade engelsmannen Sir Stanley Rous vid ordförandevalet 1974 blev han förste icke-europé att leda det internationella fotbollsförbund som grundades 1904.
Brasilianarens taktik var enkel: Fler lag i VM och fler platser till nationer utanför Europa – större sponsorintäkter och ökat ekonomiskt stöd till mindre fotbollsländer.
I Fifa råder principen ett land, en röst. Med de mindre nationernas stöd kunde Havelange och hans gäng sitta kvar vid makten i decennier, men taktiken bidrog också till den omfattande korruption som kommit att solka Fifas varumärke.
När Gianni Infantino 2016 höll sitt segertal efter att ha valts till Sepp Blatters efterträdare sade han att de dystra tiderna var över och att världen snart skulle applådera Fifa. Men applåderna har varit svåra att höra, särskilt under det VM som just avslutats.
Under Infantinos tio år vid makten har korruptionen fått en ny dimension, en politisk sådan på högsta nivå.
Fifabasen umgås mer än gärna med världsledare och hade inga problem med att 2019 ta emot den ryska Vänskapsordern ur Vladimir Putins hand.
Ansökningsprocessen tillrättalades så att den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman fick sitt VM 2034.
Ett telefonsamtal från den av Fifa fredsprisade Donald Trump trollade bort ett amerikanskt rött kort i VM.
Det är bara några exempel.
Kritiken mot att Fifa lät amerikanen Folarin Balogun spela mot Belgien kan ses i ljuset av att Fifa inför VM skrev ett sponsoravtal värt 1,5 miljarder med det nystartade bolaget ADI PredictStreet, en plattform där man kan slå vad om framtida händelser, lite vad som helst. Den allt mer populära formen av vadslagning har kritiserats eftersom den med hjälp av insiderinformation lätt kan manipuleras.
Europarådets generalsekreterare Alain Berset kallade i ett öppet brev sponsoravtalet för en ”öppen dörr till bedrägeri” och med anledning av Trumps telefonsamtal till Fifa konstaterade Berset:
”När regler kringgås på grund av påtryckningar, kan varje resultat ifrågasättas.”
VM blev en publiksuccé och pengarna fortsätter under Infantinos ledning att strömma in till Fifa. Det är något han inte är sen att poängtera. Omvärldens kritik tycks rinna av honom som vatten på en gås och den ser inte ut att hindra honom från att bli omvald för ännu en mandatperiod vid kongressen i Marocko i mars.
Enligt uppgifter till brittiska The Guardian har över 200 av Fifas 211 medlemsländer redan gett sitt stöd till Infantino, som i dagsläget är den ende kandidaten.
Sverige är ett av de fåtal länder som formellt inte redan uttryckt sitt stöd. Enligt vad DN erfar kommer frågan att diskuteras under hösten för att skapa en förankring i hela den svenska fotbollsrörelsen.
Enligt uppgift till brittiska The Times ska Uefas ordförande Aleksander Ceferin ha uteblivit från VM-finalen i protest mot Balogunskandalen. Det har ryktats om ett europeiskt försök att få fram en motkandidat, men slovenen, som är en av Fifas vice ordföranden, har hittills inte sagt sig vara villig att ställa upp.
Uefa-ledningen är på kollisionskurs med Fifa, men det europeiska förbundet är splittrat. Inte ens de nordiska länderna står enade i motståndet mot Infantino. I förra veckan meddelade Finland att man ställt sig på hans sida.
”Sammantaget ansåg vi att det ligger i Finlands fotbollsförbunds och den finska fotbollens intresse att vi inte hamnar i blickfånget”, sade ordföranden Ari Lahti till Helsingin Sanomat.
Ett uttalande som säger mycket om den kultur som råder i Infantinos Fifa.
Det är som bekant dumt att ändra en vinnande taktik. Precis som Joao Havelange utlovar Infantino mer pengar till mindre nationer och har sagt att 64 lag i VM kan bli verklighet redan 2030.
Ser man det från andra sidan kan man säga att Infantino fick rätt när han i sitt tacktal i Zürich hävdade att världen skulle komma att applådera honom och Fifa. Uppgiften om att över 200 länder stöttar honom visar att även stora fotbollsländer tycker att pengar trumfar etik.
En Fifa-ordförande kan enligt de regler som infördes 2016 bara sitta i tre mandatperioder, vilket är tolv år. Infantino valdes på ett fyllnadsval, vilket innebär att hans tid som Fifa-bas formellt inleddes 2019 och att om han blir omvald måste lämna scenen först 2031.
Om inte Ceferin tänker om kan Fifa då åter få en icke-europeisk bas. Kanadensaren Victor Montagliani, som i dag styr världsdelsförbundet Concacaf, har pekats ut som en tänkbar efterträdare.
Läs mer:
Uefa i hård kritik mot Fifa efter hävda avstängningen: ”Orättfärdigt”
64 lag i VM 2030? Här är för- och nackdelarna















