Den 29 augusti är det formella datumet för EU-omröstningen, men förtidsröstningen på Island inleds redan nu på måndag den 27 juli. Frågan som islänningarna ska ta ställning till är om landet ska återuppta förhandlingarna om medlemskap i EU. Samtalen inleddes under finanskrisen 2009, men lades på is några år senare.
Budskapen från Vita huset i Washington sätter press på väljarna.
Den nuvarande regeringen på Island – en koalition med Socialdemokratiska alliansen, liberala Reformpartiet och isländska Folkpartiet – planerade ursprungligen att återuppväcka EU-frågan under 2027. Efter Donald Trumps återkomst som amerikansk president, med nya hot om att erövra Grönland, har processen påskyndats.
Säkerhetsläget i Arktis, med växande rysk och kinesisk närvaro, har blivit ett av jasidans starkaste argument.
– Det är en ny faktor i debatten, säger Magnús Árni Skjöld Magnússon, ordförande för EU-vänliga European Movement.
Island är medlem i Nato sedan 1949. Men landet har ingen egen militär.
– Nu har det väckts tvivel om vi kan lita på vår viktigaste allianspartner, som alltså har varit USA under de senaste 70–80 åren. Och mycket har förändrats i vår omvärld. Vi befinner oss inte i krig, men det är inte fred heller, säger Magnús Árni Skjöld Magnússon.
Trumpadministrationen har inga formella anspråk på Island. Men Billy Long, som är Trumps kandidat till ambassadörsposten i Reykjavik, väckte starka reaktioner när han skämtade om Island som den 52:a amerikanska delstaten under Grönlandskrisen i januari. Och Trump själv förväxlade Grönland med Island vid flera tillfällen under ett tal i Davos.
Samtidigt har många islänningar svårt för den gamla kolonialmakten Danmark. Frigörelsen från det danska kungariket för mer än 80 år sedan väger fortfarande tungt.
Företrädarna för nejkampanjen menar att Europa utgör ett mycket större hot än USA.
– USA har redan haft baser på Island och det är det enda som de är intresserade av. De har ingen lust att blanda sig i våra interna angelägenheter. Europa vill ha allt och bestämma allt, säger Haraldur Ólafsson, som leder den EU-skeptiska organisationen Heimssýn.
Han tycker inte att det är rimligt att fatta beslut om Islands framtid utifrån vem som råkar vara president i Vita huset under de närmaste åren.
– Vi har en president i USA som är annorlunda. Sedan kan det lika gärna komma fram en ny person som är annorlunda i Europa. Se på historien. Det är inte så säkert att demokrati och mänskliga rättigheter står starkare i Europa än till exempel i Nordamerika, säger Haraldur Ólafsson.
Om islänningarna säger ja till att återuppta samtalen, blir det ytterligare en omröstning om medlemskapet längre fram, när förhandlingsresultatet är klart. Precis som vid tidigare tillfällen kommer villkoren för fiskenäringen att ställas mot problemen med den svaga valutan, inflationen och de höga bostadsräntorna. Precis som tidigare står islänningarna inför valet mellan självständighet och inflytande i Europa.
Nejkampanjen hävdar att det är fullständigt uteslutet att ett så litet land som Island, med 400 000 invånare, kan påverka en union med närmare 450 miljoner invånare.
– Ur demokratisk synpunkt kan man inte tänka sig att Island skulle ha ett inflytande, för det vore orättvist mot alla andra länder, säger Haraldur Ólafsson.
Jakampanjen framhåller att Island redan ingår i EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, med tillgång till EU:s inre marknad.
– Vi ägnar oss oupphörligen åt att anta lagar och regler och direktiv från EU, säger Magnús Árni Skjöld Magnússon.
Enligt en opinionsmätning från juni har jasidan ett litet övertag bland de väljare som redan bestämt sig. Politiska experter förutspår att det blir jämnt i slutändan.
– Det ser väl ut som att det blir 50–50 i omröstningen, säger Eva Heida Önnudóttir, statsvetare vid Islands universitet.
Det kan mycket väl bli så att islänningarna först säger ja till att återuppta förhandlingarna för att sedan säga nej i nästa omröstning.
I grunden är många islänningar skeptiska till EU, konstaterar statsvetaren Eva Heida Önnudóttir:
– Det intressanta är att det har sett ut på det sättet i 20–30 år, med undantag för 2009, när stödet för EU gick upp lite. Som statsvetare kan man konstatera att argumenten om historiken och självständigheten och den nationella identiteten väger tungt.
Fakta.Island inför omröstningen
Två mätningar från juni ger en splittrad bild av EU-opinionen på Island.
● 53,1 procent av de väljare som redan bestämt sig säger ja till att återuppta förhandlingarna med Bryssel. Det visar en mätning från Maskina och nyhetssajten DV.
● 54 procent säger nej till EU-medlemskap i en mätning från Gallup.
Källa: Public service-bolaget RÚV
















