Fönstren är barrikaderade med brädor och svarta soppsäckar.
De hindrar dagsljus från att ta sig in.
Ett hänglås på dörren hindrar pojkarna från att ta sig ut.
Bröderna är åtta och elva år gamla. De är svenskar, uppvuxna i Stockholmsområdet.
Men lägenheten ligger i Zürich och det är schweizisk polis som befriar dem.
I flera timmar har pojkarna lämnats ensamma utan något att dricka, enligt polisrapporten. När de släpps ut springer de omedelbart och hämtar flera glas vatten i köket.
Polisen skriver att rummet luktar instängt och urin. På golvet står en fylld potta.
Först klockan 22.40 kommer barnens pappa hem från jobbet. Han grips omedelbart.
Illustration av Stefan Rothmaier, bearbetad med AI-verktyget ChatGPT.
Polisinsatsen i Schweiz tidigare i år var bara kulmen på flera år av larm kring familjen.
Redan 2019 inkom den första orosanmälan kring den äldre brodern, som då var tre år gammal. Vid två tillfällen ansågs läget så allvarligt att kommunen ville omhänderta bröderna.
Så hur kunde pojkarna ändå falla igenom samhällets skyddsnät?
Efter 2019 fortsatte varningarna att komma från förskola, skola och polis i Stockholmsområdet. Totalt handlar det om 26 orosanmälningar till socialtjänsten. Under åren genomfördes ett 15-tal utredningar av barnens situation. Flera avslutades utan insats.
Mycket av oron kretsade kring mammans förmåga att ta hand om pojkarna. 2022 fick hon ensam vårdnad och enligt domstolshandlingar ska den äldre brodern flera gånger ha kommit till skolan hungrig, ledsen och luktat urin.
11-åringens tidigare rektor stod själv bakom flera orosanmälningar.
– Det var inte bara från vårt håll som anmälningarna kom. Men vi var väldigt oroliga för honom, säger hon.
Situationen eskalerade i slutet av 2023, efter en konflikt mellan mamman och skolan. Sonen hade skadat sig under skoltid och mamman ville bland annat att övervakningskameror skulle sättas upp. Hon ansåg att verksamheten använde orosanmälningar för att tysta kritiken.
Konflikten resulterade i att mamman flera gånger uppträdde hotfullt och aggressivt mot personalen, enligt kommunen. Till slut fick hon tillträdesförbud till skolan.
Rektorn betonar att det ska gå långt innan åtgärden blir aktuell.
– Det var ett gränslöst beteende som skapade oro både för eleverna och för personalen. Det här var inte någon engångsföreteelse, utan hände flera gånger.
Skolan tvingades anlita väktare, men förbudet respekterades inte.
– Därför fick vi tillkalla polis tre gånger, säger rektorn.
Sista gången 11-åringen kom till skolan var i maj 2024.
Det gångna läsåret hade han då haft omfattande frånvaro. Under sommarlovet träffades skolförvaltningen och mamman i kommunhuset för att prata igenom situationen.
De bokade in ett nytt möte, för att lägga upp en plan inför hösten.
Men parallellt framkom det att mamman och barnen planerade att flytta till Schweiz, där pappan är bosatt.
Socialnämnden beslutade därför om utreseförbud för pojkarna. Nämnden lämnade också in en ansökan om att omhänderta dem enligt LVU – men drog snabbt tillbaka den. Även utreseförbuden hävdes.
Kommunen avböjer att kommentera skälet till beslutet med hänvisning till sekretess. I handlingar från socialtjänsten framgår dock att tillbakadragandet gjordes efter att familjen flyttat utomlands.
När höstterminen började dök ingen av bröderna upp i den svenska skolan.
Mamman förklarade då att barnen hade flyttat till Dubai i Förenade arabemiraten för att bo hos släktingar.
Men kommunen kunde inte verifiera uppgifterna. Det rådde under lång tid osäkerhet om var barnen faktiskt befann sig.
I början av 2025 ville kommunen på nytt att bröderna skulle omhändertas. Men polisen kunde inte hitta dem i lägenheten i Stockholmsområdet.
Senare konstaterade svensk domstol att mamman undanhöll barnen från socialtjänsten genom att ge felaktiga och motstridiga uppgifter om var pojkarna fanns.
Fakta.Tvångsvård av unga
● När barn far illa försöker socialtjänstens i första hand genomföra frivilliga insatser i samarbete med familjen. Om det inte är möjligt kan kommunens socialnämnd ansöka om tvångsvård enligt lagen om vård av unga, LVU.
● Ärendet avgörs i förvaltningsrätten, där socialtjänsten och vårdnadshavare får ge sin syn på barnets situation. Beslutet kan överklagas till kammarrätten.
● Efter beslut om LVU avgör socialnämnden var barnet ska bo under placeringstiden. Det kan handla om familje- eller HVB-hem.
I februari 2026 lyckades schweizisk polis med det som svenska myndigheter misslyckats med – att hitta pojkarna. Tipset kom från pappans hyresvärd.
Enligt mamman var barnen bara på tillfälligt besök i Schweiz eftersom hon och pappan planerar att gifta sig. För svensk domstol förklarade hon att hon inte hade kännedom om förhållandena i lägenheten.
Pappan accepterade under våren ett strafföreläggande för brott mot vård- och omsorgsplikten. Påföljden blev villkorlig dom, enligt schweiziska rättshandlingar som DN tagit del av.
Illustration av Stefan Rothmaier, bearbetad med AI-verktyget ChatGPT.
Pojkarna har återvänt till Sverige, där är placerade tillsammans på ett HVB-hem.
I en skrivelse konstaterar socialtjänsten att barnen hittades under fruktansvärda förhållanden, som enligt svensk lag utgör olaga frihetsberövande.
Pojkarnas vistelseort hålls nu hemlig och umgänget med föräldrarna har stoppats helt.
Mamman motsatte sig tvångsomhändertagandet. Hon anser att svenska myndigheter inte har rätt att fatta beslutet eftersom barnen numera är skrivna i Förenade arabemiraten. Flytten gjordes inte för att undanhålla dem från svenska myndigheter, utan på grund av missnöjet med skolan, enligt henne.
Men hon fick inget gehör i domstolen. I slutet av maj avslogs hennes överklagan.
Illustration av Stefan Rothmaier, bearbetad med AI-verktyget ChatGPT.
Över två år har gått sedan sista gången 11-åringen dök upp i sin svenska skola.
Hans gamla rektor känner inte till vad som hänt med pojkarna när DN först kontaktar henne.
– Jag är inte förvånad över att det gick illa. Oron var jättestor redan då.
Fakta.Rätten: Barnen har hemvist i Sverige
● Mamman hävdar att svenska myndigheter inte har rätt att tvångsvårda sönerna eftersom de inte har sin hemvist i Sverige.
● I mars 2025 folkbokfördes pojkarna utomlands. Enligt mamman har de inte varit i Sverige sedan 2024. Hon har skickat in kopior på intyg och betyg från skolan i Dubai där pojkarna påstås studera.
● Kammarrätten anser dock att handlingarna har ett begränsat bevisvärde. Dels är det inte originalversioner, dels har uppgifterna inte gått att verifiera. Domstolen anmärker också att de höga betygen inte verkar trovärdiga sett till barnens särskilda behov.
● Barnen ska därför anses ha sin hemvist i Sverige, enligt kammarrätten.
Hon är samtidigt trygg med att skolan gjorde vad den skulle, genom att gång på gång orosanmäla.
– Sen är det socialtjänsten som ska fatta sina beslut. Vi kan inte gå in och göra andra instansers jobb.
DN har sökt socialförvaltningen och socialnämnden i den berörda kommunen, samt barnens ombud. Samtliga avböjer att svara på frågor med hänvisning till sekretess. Barnens föräldrar har inte återkommit med svar på DN:s frågor.
Läs mer:
LVU-fall bakom kampanj: ”Kidnappar kristna barn”
Deras bebis omhändertogs – medicinska utredningen får kritik
Domstolarna i Elsa-fallet JO-anmäls
