För 50 år sedan var den 20 augusti en solig och vindstilla fredag. På kullen i Högsbo stod arkitektbyrån Whites skapelse klar. Ahmadiyyaförsamlingen i Göteborg kunde öppna dörren till Sveriges – och Skandinaviens – första moské.
– Det går inte att säga med ord hur lyckliga vi var, minns den Pakistanfödde busschauffören Munir Chaudry.
Han hör till de drygt 70 personer som var med från start. De finansierade själva sin moské och har sen dess vuxit rejält i antal. Nasirmoskén i Göteborg har i dag cirka 600 aktiva medlemmar som leds av imamen Agha Yahya Khan.
– Jag brukar säga att Sverige är det närmaste paradiset en sann muslim kan komma här på jorden. Enligt koranen är paradiset en plats där man är fri att leva som man vill och så har det varit för oss här, säger Khan.
På imamens kontor står flera lådor med chokladkakor. De ska sändas till grannarna här i Högsbo samtidigt med inbjudan till 50-årskalaset.
– Traditionellt skickar vi muslimer dadlar när vi bjuder till fest, men här i Sverige blir det Marabou, skrattar han.
Ahmadiyya är en reformistisk gren av islam, vid sidan av de mer kända sunni och shia. Den svenska församlingen vänder sig ut mot samhället under parollen ”Kärlek för alla, hat för ingen”. På höjden i Högsbo ordnas studiebesök och religionsmöten. När flera andra interreligiösa samtal havererade den 7 oktober 2024, upprätthölls träffarna här i Högsbo.
– Den judiska församlingen i Göteborg frågade om det var okej att de kom, och vi svarade att det som händer i Israel händer där. Inte här. Och vi är alla här. Senast i juni hade vi en träff, berättar moskéns kommunikatör Amer Chaudry.
– Även det en bild av paradiset! Alla religioner träffas, säger imamen.
Men ingen muslim i Sverige kan numera undgå den hårda retoriken kring dem, från politiskt håll. Ebba Busch (KD) vill förbjuda niqab, Jimmie Åkesson (SD) vill riva moskéer och Richard Jomshof (SD) uppmanar svenska muslimer att sluta vara det.
– Han vill vinna en politisk poäng. Men jag har ingen sån. Jag har bara Allah som jag följer. Så enkelt är det. Jag kan absolut inte sluta med det, säger Mahmood Virk.
– När vi la första stenen till moskén här för 50 år sedan var grannarna nyfikna och positiva och så har det fortsatt. Jag har alltid kunna hitta platser och tider för bön på mitt arbete. Det har aldrig varit ett problem, säger jämnåriga Munir Chaudry.
Han son Amer tror att de flesta i Sverige skulle hålla med. Han möter i alla fall själv väldigt få som upplever att islam påverkar deras liv på något konkret sätt, och negativt.
– Men naturligtvis finns det missförstånd och desinformation, som sprids av en minoritet och som skapar oror mot muslimer.
Är det en minoritet bland muslimerna som skapar den oron, menar du? Eller är det en minoritet från det svenska majoritetssamhället?
– Både och, säger Amer Chaudry.
De äldre i gruppen minns inget hat eller attacker mot själva byggnaden här i Högsbo, men Amer säger att det krossats en ruta för några år sen och på 90-talet framfördes även ett bombhot mot moskén. Annars tycker även han att det är ovanligt med hat och fördomar.
– Jag tror det är skillnad för den som är synlig muslim, säger Dureshawar Khan.
Hon bär själv en lång brun slöja som hon säger väcker reaktioner på jobbet. Hon är tandläkare i ett område i Göteborg där få muslimer bor.
– På senare tid har folk blivit mer bekväma med att säga att de inte gillar hur jag klär mig. Speciellt män. Jag förstår att det är viktigt att ha debatten om hedersförtryck, men när de säger att jag är tvingad till detta, då känner jag mig lite dumförklarad. Jag har en egen hjärna!
Heltäckande niqab då, eller burka, vad säger du om förslaget att förbjuda dem?
– Jag tänker att börjar man med en sak, så är det bara nerförsbacke sen. Och var ska vi sluta?
Dureshawar är dotter till imamen i Högsbo. Hennes pappa hör till den grupp muslimska män som föredrar att inte handhälsa på en främmande kvinna. En sed som också brukar väcka många frågor och kritik. Hur blir det när moskéns portar nu öppnas på vid gavel för kalas?
– Om jag överraskande hamnar i en situation där någon handhälsar och det inte finns tid att förklara, så tar jag i hand, säger Agha Yahya Khan.
– Undvik konflikt. Säg Salaam. Skapa inte oro, avslutar han.