– Det har blivit 10 000 kronor dyrare i månaden för en vanlig barnfamilj, säger Nooshi Dadgostar (V).
Någon minut senare:
– En vanlig tvåbarnsfamilj har fått 5 000 kronor mer i plånboken varje månad under den här regeringen, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
I partiledardebatterna framträder två till synes oförenliga bilder av hur det har gått för ”den vanliga barnfamiljen”.
Frågan är hur två politiker kan landa i så olika slutsatser om samma hushåll.
Men påståendena behöver inte motsäga varandra. Politikerna talar inte nödvändigtvis om samma sak. Regeringssidan räknar gärna på inkomstsidan. Under mandatperioden har skatten på arbete sänkts, vilket har gett många hushåll mer kvar av lönen efter skatt. Oppositionen riktar i stället strålkastaren mot utgiftssidan: Mat, boende och andra delar av vardagen har blivit betydligt dyrare.
För att förstå vad som faktiskt har hänt med svenskarnas ekonomi behöver man hålla reda på båda sidorna av hushållskalkylen.
Och då går det inte att komma runt mandatperiodens stora ekonomiska prövning: inflationen.
När Ulf Kristerssons regering tillträdde i oktober 2022 befann sig Sverige mitt i den kraftigaste prisuppgången på flera decennier. Inflationen hade stigit snabbt och skulle fortsätta något ytterligare upp innan den vände ned.
Tidpunkten är viktig. Det skulle kunna vara frestande, särskilt för regeringssidan, att läsa en graf över mandatperioden som ett politiskt bokslut: hög inflation när regeringen tillträdde, låg inflation några år senare. Men en sådan slutsats skulle vara missvisande.
Inflationschocken var inte något unikt svenskt fenomen. Efter pandemin steg priserna kraftigt i stora delar av världen. Störningar i globala leveranskedjor, snabbt stigande energi-, råvaru- och livsmedelspriser i samband med Rysslands storskaliga invasion av Ukraina bidrog till utvecklingen, liksom en uppdämd efterfrågan efter pandemin.
Det syns tydligt om Sverige jämförs med EU som helhet. Kurvorna följer i stora drag samma mönster: inflationen skjuter i höjden under 2021–2022 och faller sedan tillbaka.
Detta betyder inte att svensk ekonomisk politik saknar betydelse för inflationen. Räntor, skatter, bidrag och andra beslut kan både dämpa och förstärka prisökningarna. Men den stora inflationsvågen kan knappast tillskrivas en enskild svensk regering – varken uppgången eller nedgången.
Här finns också en viktig pedagogisk poäng som ibland försvinner i debatten: att inflationen har sjunkit betyder inte att priserna har sjunkit utan att de stiger i långsammare takt.
Räkneexempel. Inflation mäter prisförändring
Inflation mäter i vilken takt prisnivån förändras:
● Om en matkasse först kostar 1 000 kronor och priserna sedan stiger med 10 procent kostar den 1 100 kronor.
● Om inflationen därefter faller till 2 procent blir matkassen inte billigare. Den stiger i stället vidare i pris, men långsammare – till 1 122 kronor.
Det är därför fullt möjligt att inflationen är låg samtidigt som hushållen fortfarande upplever att vardagen blivit mycket dyrare. Prisökningarna från inflationsåren ligger till stor del kvar.
Men prisuppgången har inte varit jämnt fördelad. Vissa delar av hushållens konsumtion har blivit betydligt dyrare än andra:
Särskilt livsmedelspriser och boendekostnader (där exempelvis el, hyror, vatten och andra bostadsrelaterade tjänster ingår) steg kraftigt under inflationsåren. Det spelar stor roll för hushållens ekonomi eftersom utgifter för mat och boende är svåra att dra ned på. För ett hushåll med små marginaler blir effekten dessutom större än för ett hushåll med höga inkomster, eftersom nödvändiga utgifter tar en större del av budgeten.
Ibland kan det framstå som att matpriserna ökat ovanligt mycket i Sverige. Det stämmer inte, utvecklingen är mycket lik den i övriga EU. Dock sjönk priserna kraftigt i april 2026 i samband med den tillfälliga matmomssänkningen från 12 till 6 procent (priserna mäts alltid inklusive moms).
Det råder alltså ingen tvekan om att hushållens kostnader steg kraftigt under 2022 och 2023.
Men prisökningarna är bara halva bilden.
För hushållens ekonomi spelar det minst lika stor roll vad som har hänt med inkomsterna.
Ett sätt att väga de två utvecklingarna mot varandra är att se på reallönens förändring: löneökningen justerad för inflation.
Den visar hur lönens köpkraft före skatt har utvecklats. Stiger lönen med 3 procent samtidigt som priserna stiger med 3 procent står lönens köpkraft (före skatt) stilla, trots att det står en högre summa på lönebeskedet. I ett sådant räkneexempel skulle reallöneutvecklingen vara 0 procent.
Sedan mitten av 1990-talet har Sverige haft en lång period av stigande reallöner. Löneökningarna har år efter år varit större än prisökningarna. Det är i mångt och mycket det som ligger bakom att svenska hushåll haft en stigande levnadsstandard.
Inflationschocken bröt den utvecklingen. När priserna sköt i höjden 2021 och 2022 följde lönerna inte med och reallönerna föll kraftigt. På kort tid raderades flera års tidigare reallöneökningar ut.
Reallönen har dock återhämtat sig. Reallönerna är högre i dag än när regeringen Kristersson tillträdde i oktober 2022. Det innebär alltså att lönerna sedan dess har ökat mer än priserna. Däremot är reallönenivån fortfarande lägre än 2021 före inflationschocken.
Men inte heller reallönen ger hela bilden av vad som har hänt med hushållens ekonomi. Den beskriver hur lönen före skatt och transfereringar har utvecklats i förhållande till priserna. Hur mycket pengar som faktiskt hamnar i plånboken påverkas också av bland annat hur skatter och bidrag förändrats.
Att sänka skatten på arbete är ingen ny politik. Sedan början av 2000-talet har regeringar oavsett politisk färg gått i den riktningen. Tidöpartierna har fortsatt på den inslagna vägen. Mellan 2022 och 2026 har alla med en månadslön från omkring 17 600 kronor och uppåt fått sin genomsnittliga skattesats sänkt med minst en procentenhet. För inkomster från ungefär 28 200 kronor och uppåt handlar det om en sänkning på mellan 2 och 2,6 procentenheter.
Skattesänkningarna gör att hushållens reallöner efter skatt har vuxit mer än reallönen före skatt.
För att komplettera bilden har DN även gjort simuleringar för sju exempelhushåll och jämfört deras ekonomi – år för år – sedan 2019. Vi valde detta utgångsår eftersom det var det sista året före pandemin och de ekonomiska störningar som sedan följde.
Kalkylen fungerar som ett slags resultaträkning för hushållet: på ena sidan finns löner, pensioner, bidrag och skatter, på den andra kostnader för bland annat boende, mat och andra nödvändiga utgifter. Det som återstår visar hur hushållets ekonomiska utrymme för andra utgifter har förändrats.
Beräkningarna visar ett tydligt gemensamt mönster. För de flesta hushållen krympte det ekonomiska utrymmet kraftigt under inflationsåren 2022 och 2023, för att därefter återhämta sig. Men återhämtningen ser olika ut. År 2026 har flera av exempelhushållen ett större ekonomiskt utrymme än 2019, medan den ensamstående barnfamiljen fortfarande har ett mindre utrymme.
Jämför man i stället 2026 med 2022, året då den nuvarande mandatperioden inleddes, har samtliga exempelhushåll ett större ekonomiskt utrymme i fasta priser förutom en ensamstående arbetslös.
Men 2022 är också ett speciellt startår. Inflationen var mycket hög och elpriserna exceptionella, samtidigt som elstödet för de höga priserna betalades ut först året därpå.
Det illustrerar hur avgörande valet av startpunkt kan vara. Genom att välja ett jämförelseår som stödjer den egna slutsatsen går det att få samma ekonomiska utveckling att framstå som mer eller mindre fördelaktig.
Så har svenskarna blivit rikare eller fattigare under mandatperioden?
Svaret beror på vad man mäter.
Vardagen har blivit betydligt dyrare, till stor del av skäl som ligger utanför finanspolitikens kontroll. Men samtidigt har lönerna procentuellt stigit mer och skatten på arbete dessutom sänkts. Reallönerna, både före och efter skatt, är således högre i dag än när regeringen Kristersson tillträdde i oktober 2022.
Samma bild syns i DN:s typhushåll. Samtliga sju, förutom det arbetslösa enpersonshushållet, har 2026 ett större ekonomiskt utrymme, när hänsyn tas till prisökningarna, än 2022.
Men det betyder inte att alla svenskar har blivit rikare. Utvecklingen beror på vilket hushåll man tillhör, vilka inkomster och utgifter man har – och inte minst vilket år man väljer att jämföra med. 2022 var ett ovanligt svagt år för hushållens ekonomi. Jämför man istället med tiden före inflationschocken blir bilden betydligt mindre entydig.
Så har DN gjort hushållssimuleringarna
DN har beräknat hur det ekonomiska utrymmet har förändrats för sju konstruerade typhushåll mellan 2019 och 2026. Syftet är att följa hur inkomster, skatter och nödvändiga utgifter har utvecklats för hushåll med samma förutsättningar över tid.
Hushållen ska alltså inte föreställa samma verkliga personer som blir äldre år för år. I stället hålls egenskaper som barnens ålder, bostadens storlek och hushållets sammansättning konstanta. På så sätt påverkas jämförelsen inte av exempelvis att ett barn lämnar förskolan eller att familjen flyttar till en större bostad.
Kalkylen visar hushållets inkomster efter skatt och bidrag minus beräknade kostnader för bland annat boende, mat, barnomsorg, resor och andra nödvändiga löpande utgifter. Det som återstår kallar vi hushållets ekonomiska utrymme.
Inkomster
För hushåll med arbetsinkomster utgår DN från medianlönen för kvinnor respektive män och antar heltidsarbete. Löneuppgifterna kommer från Medlingsinstitutet. För 2026 används Konjunkturinstitutets prognos för löneutvecklingen.
Barnbidrag ingår. Där hushållets inkomster och övriga förutsättningar ger rätt till det har vi även räknat med bostadsbidrag och underhållsstöd.
För pensionärshushållen utgår beräkningarna från Pensionsmyndighetens typfall. Garantipensionären motsvarar myndighetens typfall för en ensamstående person med full garantipension. Pensionärsparet utgår från myndighetens typfall för sammanboende pensionärer, där hushållets sammanlagda pensionsinkomster motsvarar genomsnittet för sammanboende par i mitten av inkomstfördelningen. Pensionsmyndighetens beräkningar tar hänsyn till bland annat allmän pension, tjänste- och privat pension samt de ersättningar som typfallen har rätt till. Typfallen används eftersom pensionsinkomster är svårare att beskriva med ett enda genomsnittsmått än arbetsinkomster.
För sjukersättning utgår beräkningarna från en person, 45 år, med hel sjukersättning på garantinivå och full försäkringstid.
För den arbetslösa antas personen bli arbetslös den 1 januari varje år. Personen har arbetat heltid före arbetslösheten och uppfyller alla kvalifikationsvillkor för a-kassa. Har varit medlem i a-kassan tillräckligt länge för högsta möjliga ersättningsnivå. Personen är arbetslös hela kalenderåret, vilket betyder att ersättningen sänks efter ett visst antal dagar (som förändrats över tid). Månadsbeloppet är således ett genomsnitt av hela året.
Skatter
Skatten har beräknats enligt de skatteregler som gällt respektive år. För kommunal inkomstskatt används den genomsnittliga kommunalskatten. Även public serviceavgift och begravningsavgift räknas bort från inkomsten.
Boende – villa
För barnfamiljen i villa antar vi ett bolån på 2 miljoner kronor under hela perioden. Räntekostnaden beräknas med den genomsnittliga rörliga bolåneräntan hos bankerna månad för månad. För september–december 2026 antar vi samma genomsnittliga ränta som i augusti.
Räntekostnaden redovisas efter ränteavdrag.
Amortering ingår inte. Skälet är att amortering, till skillnad från ränta, inte är en konsumtionskostnad utan ett sparande som minskar hushållets skuld och därmed ökar dess nettoförmögenhet. Det innebär samtidigt att kalkylen inte är ett mått på hushållets kassaflöde: ett hushåll som amorterar har i praktiken mindre pengar tillgängliga varje månad än vad kalkylen visar.
Fastighetsavgiften ingår. Därutöver räknar vi med övriga kostnader för villan, bland annat för vatten och avlopp, sophämtning, underhåll och reparationer. De sätts till 3 500 kronor i månaden 2019 och räknas därefter upp med KPI. För 2026 används Konjunkturinstitutets prognos för KPI.
Boende – hyresrätt
För hushåll i hyresrätt används medianhyror från SCB för lägenheter av den storlek som respektive typhushåll bor i.
El
Elkostnaden omfattar elhandel, elnät, energiskatt och moms.
Vi antar en årlig elanvändning på:
● 20 000 kWh för barnfamiljen i villa
● 4 000 kWh för barnfamiljen i hyresrätt
● 3 500 kWh för den ensamstående föräldern
● 3 000 kWh för pensionärsparet
● 2 500 kWh för garantipensionären personerna med a-kassa och sjukersättning.
Beräkningen bygger på månadsvisa uppgifter om faktiska elpriser och avgifter. För september–december 2026 används en enkel prognos baserad på prisutvecklingen under motsvarande månader tidigare år.
De statliga elstöd som betalades ut till hushållen ingår i kalkylen det år de betalades ut. Det gäller två stöd under 2023 och ett under 2026.
Mat
Matkostnaderna utgår från Konsumentverkets beräknade hushållskostnader 2019. Därefter har kostnaden räknats upp med KPI för livsmedel.
Vi använder inte Konsumentverkets nya beräkning för varje enskilt år eftersom myndigheten har förändrat innehåll och definitioner i sina kalkyler över tid. Genom att hålla 2019 års varukorg konstant och i stället följa prisutvecklingen blir jämförelsen mellan åren mer konsekvent.
För 2026 används Konjunkturinstitutets prognos för livsmedelspriserna. Därmed fångas också effekten av den tillfälligt sänkta matmomsen.
Övriga utgifter
Övriga löpande hushållskostnader, däribland personliga kostnader, utgår också från Konsumentverkets beräkningar för 2019. Poster har därefter räknats fram med relevanta delindex i KPI för att så långt som möjligt spegla prisutvecklingen för just den typen av konsumtion.
Barnomsorg ingår för barnfamiljerna. Avgifterna för förskola och fritidshem har beräknats utifrån hushållets inkomster och reglerna för maxtaxan respektive år.
Även medlemsavgifter till fackförbund och a-kassa ingår. I beräkningen antas mannen vara medlem i IF Metall och kvinnan i Kommunal.
Barnfamiljerna antas ha en bensinbil som körs 1 500 mil om året. Endast drivmedelskostnaden ingår; kostnader för exempelvis inköp av bil, värdeminskning, försäkring, service och reparationer ingår inte. Bensinkostnaden bygger på månadsvisa priser vid pump. För september–december 2026 antar vi samma bensinpris som i augusti.
Alla typhushåll utom garantipensionären och personerna med a-kassa och sjukersättning har dessutom ett SL-kort. Kostnaden bygger på biljettpriset respektive år. Prissänkningen den 1 juli 2026 ingår.
Viktigt om kalkylen
Beräkningarna ska inte läsas som en beskrivning av exakt hur ekonomin har utvecklats för varje hushåll. Verkliga hushåll skiljer sig åt när det gäller bland annat lön, skulder, bostad, elförbrukning, bilägande, sparande och konsumtion.
Syftet är istället att hålla hushållens grundläggande egenskaper så lika som möjligt mellan åren och därigenom visa hur förändringar i löner, pensioner, skatter, bidrag, räntor och priser påverkat deras ekonomiska utrymme.
Svaret i korthet
1. Svenskarnas köpkraft har återhämtats. Reallönerna är högre i dag än när regeringen tillträdde 2022. Samtidigt har skatten på löneinkomster sänkts med minst 1 procentenhet för alla månadslöner över 17 600 kronor.
2. Hushållens ekonomiska marginaler har stärkts. I DN:s sju typhushåll har sex av sju större ekonomiskt utrymme 2026 än 2022, efter att hänsyn tagits till inkomster, skatter, bidrag och nödvändiga utgifter. Undantaget är det arbetslösa enpersonshushållet.
3. År 2022 är ett ovanligt svagt jämförelseår. Inflationen var mycket hög och elpriserna exceptionella. Väljer man tiden före inflationschocken blir resultatet mindre klart.
Det här är Fakta i frågan
• Har skjutningarna minskat? Varför är arbetslösheten så hög? Har vi en adhd-epidemi i Sverige? DN fortsätter att granska viktiga frågor om samhällsutvecklingen.
• Vi går till förstahandskällor och försöker så gott det går att svara på alla frågor med stor transparens och offentliga data.
• DN har gett två forskare, nationalekonomerna Lena Hensvik och Lars Calmfors, i uppdrag att läsa texterna. De faktagranskar inte i detalj men ger övergripande synpunkter för att minska riskerna för felaktiga slutsatser. DN står för allt innehåll i texten.
• Har du synpunkter på innehållet? Hör gärna av dig till [email protected]
• Missa inga fakta: Här hittar du alla tidigare delar. Du som är inloggad på DN kan också följa Fakta i frågan på vår sajt, genom att klicka på ”Följ”-knappen här i artikeln.
Läs fler Fakta i frågan:
Hur mycket pengar har gått till friskoleägare i stället för till eleverna?
Har dagens pensionärer sämre ekonomi än tidigare generationer?
Stämmer det att invandrare bär upp välfärden?
Har läget i utsatta bostadsområden blivit sämre eller bättre?
Hur mår miljön – bortom klimatet?
Löser polisen allt fler brott?
Dränerar vårdapparna den övriga vården på pengar?
Har Sverige blivit en sämre sportnation?
Vilka invandrare integreras snabbast?
Alla Fakta i frågan finns här