Larmklockorna ringer i världsekonomin – de långa marknadsräntorna har stigit kraftigt den senaste tiden. För gemene man kan det tyckas oviktigt, men det har stor betydelse för stater, regeringar, företag och privatpersoner i slutändan.
Marknadsräntorna bestäms på den gigantiska globala obligationsmarknaden. Där lånar stater och företag upp miljarder och åter miljarder och obligationerna handlas också på en andrahandsmarknad.
Där går räntorna upp nu. Ökad oro för högre inflation, geopolitisk oro och att teknikjättar måste låna upp pengar för sina AI-satsningar är några förklaringar till den stegrande räntan.
Det finns flera faror med den nuvarande utvecklingen. DN listar fem.
1. USA:s ekonomi
USA:s statsskuld nådde nyligen rekordhöga 40 biljoner – 40 000 000 000 000 – dollar. Sedan dess har den ökat med ytterligare drygt 141 miljarder dollar. När räntorna går upp blir det dyrare för landet att finansiera statsskulden.
– Det är en dålig kombination av höga statsskulder, hög ränta, höga underskott och politisk populism. Det vill säga ingen ambition att försöka sänka statsskulden eller underskotten. Utan snarare tvärtom när Trump lovar alla 5 000 dollar efter valet, konstaterar Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.
USA:s finansminister Scott Bessent försöker trycka ned räntenivån med operationer på marknaden. Åtgärder som har fått kritik och som hittills inte haft någon större effekt.
– Det enda sättet man kan tolka det är att han är genuint orolig över läget. Eftersom alla tittar på USA drar det här också med sig andra länder med liknande problem, konstaterar Alexandra Stråberg.
2. Statsskulderna
USA är inte ensamt om att ha problem med stora statsskulder. För många länder väntar stora investeringar framöver – inte minst med försvarssatsningar. De högre räntorna innebär ökade kostnader för att låna mer.
– Det är en global lånefest med stora konsekvenser som blir extremt utmanande för sårbara länder, säger Alexandra Stråberg.
Fakta.Många länder med höga skulder
Länders statsskuld i procent av BNP.
Japan: 207
Italien: 137
USA: 124
Frankrike: 116
Storbritannien: 102
Spanien: 100
Tyskland: 63
Sverige: 35
Källa. Länsförsäkringar
3. Pressade länder
Förutom USA menar Alexandra Stråberg att Frankrike och Storbritannien kan få problem. Även där är det kombinationen av höga räntor och hög statsskuld som spökar kombinerat med det politiska läget.
– I den ostadiga situation som råder där med nya politiska ledare hela tiden är sannolikheten mycket högre för att det blir mer populistiska än åtstramande åtgärder, säger hon.
Storbritannien är ett färskt exempel på obligationsmarknadens makt. 2022 tvingades dåvarande premiärministern Liz Truss avgå när ett budgetförslag fick brittiska räntor att skena.
4. Inflationen
Högre priser har en nyckelroll för obligationer. Risk för högre inflation innebär att de som köper statspapper vill ha högre ränta för att låna ut sina pengar.
– Vi ser att det finns uppåttryck på inflationen, säger Alexandra Stråberg.
Hon pekar på oljepriset – som åter klättrat långt över 100 dollar fatet – som en följd av USA-Iran-kriget. Till det kan läggas extremvärmen i Europa som kan ge dyrare frukt och grönsaker därifrån.
I torsdags höjde också den europeiska centralbanken ECB räntan och skrev upp sin prognos för inflationen.
5. Dyrare lån
Högre marknadsräntor slår också igenom för företag och privatpersoner som behöver låna pengar. För privatpersoner kan det påverka de bundna boräntorna.
Ett exempel syntes på fredagen när Danske Bank meddelade att de höjer räntan på bundna bolån med uppemot 0,25 procentenheter. Höjningen motiverades just med att de långa marknadsräntorna stigit.
Fakta.Ordlista
Statsobligation: Ges ut av stater för att låna upp pengar. Den som köper den får en fast ränta under perioden och sedan tillbaka pengarna när obligationen löper ut.
Löptid: Tiden då en obligation gäller. I Sverige är två, fem och tio år vanligast.
Marknadsränta: Ränta som bestäms av utbud och efterfrågan när obligationer prissätts på en marknad.
Långa bostadsräntor: Bolån där räntan är densamma under en lägre period. Två och fem år är de vanligaste.
Läs mer: Giftig räntecocktail kan slå mot svenska bolån