Simon Campanello: Det här är viktigare än alla åldersgränser på sociala medier

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Vi måste göra något åt barnen.

De springer inte runt och leker på gårdarna, de läser inga böcker, de sportar inte, deras provresultat sjunker lika snabbt som den psykiska ohälsan ökar.

I stället är deras ögon fästa vid en osinnlig ström av snabba, passiviserande videoklipp.

Det är den dominerande synen på skärmtid och sociala medier i dag. Att det är något som tar mer från barnen än det ger dem.

Världen över frågar sig föräldrar, tyckare och politiker nu vad vi kan göra åt situationen. Hur vi kan vända trenden och stävja sociala medie-användandet hos barn och unga?

Det är alldeles uppenbart att det inte fanns någon plan på förhand. Techbolagen fick fria händer att göra våra barn till passiva konsumenter, och lagstiftningen blev således reaktiv snarare än proaktiv.

Som när EU-kommissionen på torsdagen presenterade sitt åtgärdspaket. Flaggskeppet är skarpa åldersgränser, där barn under 13 år helt förbjuds att använda sociala medier. Mellan 13 och 15 år föreslås de bara få åtkomst högst en timme om dagen.

Det känns rätt. Barn och algoritmer hör inte ihop. Barn borde ju leka, springa, läsa och utforska grannskapet i stället för att sitta framför skärmar. För skärmar är skadliga, väl?

Exakt hur barn och deras hjärnor påverkas på lång sikt av skärmar och sociala medier är fortfarande inte helt klarlagt, men det finns vissa aspekter där vi vet att skärmar och sociala medier är ett problem, till exempel om de tar upp för mycket tid. Dygnet har blott 24 timmar och om tillräckligt många av dem tillbringas framför skärmar kommer annat i livet som vi mår bra av att bli lidande: lärande, fysisk aktivitet, sömn, fysiskt umgänge med vänner och familj.

Och det går att konstatera att europeiska ungdomar tillbringar mycket tid framför skärmen. Genomsnittssiffran är 4,5 timmar på vardagar och 6,1 timmar på lediga dagar för tonåringar, enligt en EU-studie.

Frågan är bara vad ett förbud kan göra för skillnad.

Australien var i december förra året först i världen med en 16-årsgräns för sociala medier, men i våras visade en myndighetsrapport att 80 procent av barn mellan 10 och 15 år kringgår förbudet. Vad spelar åldersgränsen då för roll, mer än som en påminnelse om att det barnen gör är fel i lagens mening?

Kanske kan EU lyckas bättre, det förslag som nu ligger på bordet talar för en mer gedigen åldersverifiering där barnens identitet måste styrkas i en av unionen utvecklad app. Det talar för att det blir svårare att fuska, men det finns inte mycket evidens att luta sig mot.

Kanske är det mest intressanta i EU:s nya giv inte ens den omtalade åldersgränsen.

Enligt samma förslag vill EU-kommissionen göra sociala medier mindre beroendeframkallande för barn. Man kräver att techbolagen anpassar plattformarna så att ungdomar inte får samma oändliga flöden, och att algoritmerna inte ska slussa över dem till innehåll som dryper av våld, kroppshets och självskadebeteende.

Techbolagens cyniska spel för att maximera tiden våra barn, och vi själva, tillbringar på deras plattformar har länge kritiserats. Aza Raskin, som påstår sig ha uppfunnit det oändliga flödet (det som kallas ”infinite scroll”) har flera gånger gjort publik avbön för denna lukrativa innovation som gör det så svårt att slita sig från tjänster som Tiktok, Instagram och Youtube Shorts.

Att som enskilt land gå in och förbjuda den här typen av potentiellt beroendeframkallande funktioner ger förmodligen föga effekt, techbolagen är för stora för att bry sig. Men när hela EU kan enas brukar jättarna motvilligt rätta in sig i ledet och acceptera kraven.

Kan förbuden mot de beroendeframkallande algoritmerna och de eviga flödena bli nyckeln för att få barnen att lägga ner telefonen och springa ut på bakgården eller plocka upp en bok?

Läs mer:

En timme skärm om dagen för 13-åringar – så vill EU få ned skrollandet

Simon Campanello: Ny studie visar att skärmtid inte är så farligt för barn – men det finns ett problem

Forssmed om nätjättarna: ”Förändra er i grunden eller försvinn”