Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Trumps svärson Jared Kushner, som tillsammans med affärsmannen Steve Witkoff sköter förhandlingarna med Ryssland, slog an en optimistisk ton efter förhandlingsrundan i Förenade arabemiratens huvudstad.
På torsdagen besökte Trumps två sändebud Moskva för att fortsätta samtalen, nu direkt med den ryske presidenten Vladimir Putin. Enligt nyhetsbyråer ska Putin ha sagt till dem att utländska styrkor som ingår i en eventuell fredsinsats efter kriget kommer att ses som ”legitima mål”.
Det låter inte som någon större kompromissvilja. När Kushner och Witkoff på fredagen möter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Dublin lär det framgå att ryssarna inte erbjuder några signifikanta eftergifter. Överläggningarna har alltså inte gett synbara resultat.
Att läget förblir låst är knappast förvånande i och med att Putin hade utsett den hårdföre nationalisten Vladimir Medinskij som chefsförhandlare. Medinskij var öppen med Rysslands villkor för att avsluta kriget: Ukrainsk kapitulation.
När Medinskij lämnade mötet i Abu Dhabi förklarade han att ”varje tum av vårt land kommer, på ett eller annat sätt, komma tillbaka till Ryssland”. Med andra ord: antingen uppnår Ryssland sina mål på slagfältet eller vid förhandlingsbordet.
De ryska territoriella anspråken har aldrig varit helt kristallklara, men som minimum kräver Ryssland hela Donbass och de delar av Zaporizjzja och Cherson som den ryska armén inte har lyckats erövra på slagfältet. Det har Zelenskyj avvisat. Han kan gå med på att frysa den nuvarande frontlinjen om det blir vapenvila. På torsdagen sade Zelenskyj:
– Vi måste vara tydliga att vi aldrig på något sätt erkänner Rysslands ockupation av ukrainskt territorium.
När Medinskij talar om ”ryskt land” handlar det förstås om betydligt mer: De landområden som enligt Putins historiesyn fråntogs Moskva i samband med vad Putin kallat för ”århundradets största geopolitiska katastrof”, det vill säga Sovjetunionens sammanbrott för 35 år sedan. Och då ingår förutom Ukraina, Belarus, och de tre baltiska staterna även östra Polen och södra Kaukasus och centralasiatiska stater som Kazakstan.
Exakt hur långt återupprättandet av det ryska och sovjetiska stormaktsväldet ska drivas beror – ur Moskvas synvinkel – på det militära utfallet av ”den speciella militära operationen”, som Ukrainakriget fortfarande kallas.
Detta ultimatum sade väst nej till, och två månader senare gick Ryssland till storanfall mot Ukraina.
Medinskij påminde om hur Putin tidigare har formulerat saken:
– Det är som vår ledare så tydligt har sagt: Varhelst en rysk soldat har satt sin fot, är det vårt. Och där en rysk flagga har hissats får den aldrig halas.
Medinskij fastslog också att Ryssland bara är nöjd med förhandlingarna ”om det blir en fred på våra villkor”. Men han vidgade ambitionerna utöver herravälde över Ukraina: Det viktigaste målet, sade Medinskij, är att skapa ett säkerhetssystem i Europa som kan bli ”ett nytt Jalta eller Potsdam”.
De två ortsnamnen står för de platser där andra världskrigets segrarmakter (USA, Storbritannien och Sovjetunionen) avtalade om hur de skulle dela upp Europa mellan sig. Som ett resultat gavs Moskva full kontroll över större delen av Central- och Östeuropa.
– Om vi kan skapa ett nytt rättvist säkerhetssystem kommer vi att säkerställa fred i Europa i årtionden, kanske i århundraden, sade Medinskij.
Det är uppenbart att förslaget om ”en ny säkerhetsarkitektur” är en variant på det förslag som Ryssland lade fram i december 2021. Det gick ut på en inskränkt roll för Nato i östra Europa, däribland inget ukrainskt medlemskap i försvarsalliansen och bortdragande av Nato-militär från de länder som gick med i Nato efter 1997.
Detta ultimatum sade väst nej till, och två månader senare gick Ryssland till storanfall mot Ukraina.
Läs mer:
Hamilton Steiner: Zelenskyj har fått ännu fler skäl att vägra eftergifter
Ukrainas tunga industri på väg att slås ut: ”Mer död än levande”