Tre snabbgående båtar närmar sig fartyget akterifrån, samtidigt som en av Gränsbevakningsväsendets Super Puma-helikoptrar sveper in över akterdäck.
En av båtarna kör upp jämsides med fartyget.
Insatsstyrkans operatörer firar sig ned på däck med rep, medan andra klättrar upp med en repstege från båten.
Inom några minuter stormar de kommandobryggan och tar kontroll över fartyget.
Operationen påminner mycket om bordningen av tankfartyget Eagle S under juldagen 2024, då en insatsstyrka kallades in efter att tankfartyget skadat Estlink 2-havskabeln i Finska viken med sitt ankare. En motsvarande incident utspelade sig under nyårsafton 2025, då lastfartyget Fitburg skadade en havskabel med sitt ankare innan det bordades av finska myndigheter.
Den här gången är det dock en övning. Det bordade fartyget är i själva verket den finska isbrytaren Polaris, som var måltavla under den tredje fasen av Marsec EU-26-övningen.
Gränsbevakningsväsendets beredskapsstyrka, polisens beredskapsenhet Karhu och Försvarsmaktens jägarregemente i Utti deltog i bordningen av fartyget.
Bakgrunden till övningen är flera mystiska fall av kabelbrott i Östersjön och Finska viken under de senaste åren. När det kinesiska lastfartyget Newnew Polar Bear skadade Balticconnector-gasledningen med sitt ankare 2023 togs de finska myndigheterna med överraskning. Newnew Polar Bear hann lämna S:t Petersburg innan Finland reagerat.
Enligt Ilja Iljin, kommendör vid Staben för Gränsbevakningsväsendet, ville de finska myndigheterna absolut undvika att kabelbrott sker igen ostraffat.
Tillsammans utarbetades en handlingsplan, så det gick att ingripa beslutsamt följande gång. Myndigheternas samarbete med kabeloperatörerna förbättrades också så eventuella kabelbrott rapporteras utan dröjsmål.
– Vi har sett fartyg som släpat ankaret efter sig, men det betyder förstås inte att det är det enda sättet att skada havskablar. En dykare kan exempelvis placera ut en sprängladdning. Det kan vara en miniubåt, en drönare eller vad som helst, säger Iljin.
Det har inte blivit bevisat om kabelskadorna förorsakats med uppsåt. Misstankarna har riktats mot Ryssland, som pekats ut för en rad olika fall av sabotage i Europa under de senaste åren.
Bland annat Kina har utvecklat utrustning för att kapa havskablar. Nyhetsbyrån Reuters rapporterade nyligen att Ryssland planerat att pröva ett nytt vapen för att skada havskablar vid Svalbard. Iljin understryker att undervattenssabotage inte är den enda hotbilden.
– Risken för miljöskador har inte försvunnit någonstans. Skuggfartyg seglar varje dag i båda riktningarna, de är ännu äldre och troligen i ännu sämre skick än förut, säger Iljin.
Med skuggfartyg avses Rysslands skuggflotta av tankfartyg, som Ryssland använder för att kringgå sanktioner.
– Vi har levt på lånad tid med dem, när inget värre har hänt ännu.
Enligt Iljin är det osannolikt att Ryssland använder dem på ett sätt som skulle äventyra oljeexporten, men deras dåliga skick och svaga försäkringsskydd utgör en fara i sig. Gränsbevakningsväsendets patrullfartyg är också utrustade med viss oljebekämpningsförmåga.
Tankfartyget Eagle S befann sig i Finlands exklusiva ekonomiska zon då det skadade Estlink 2-havskabeln, vilket väckte frågor om de finska myndigheternas jurisdiktion. Lastfartyget Fitburg skadade Elisas havskabel i Estlands ekonomiska zon.
I båda fallen övertalade de finska myndigheterna fartygens besättning att navigera in i finskt territorialvatten innan de bordades. Enligt FN:s havsrättskonvention har fartyg rätt till fri sjöfart i länders ekonomiska zon.
Enligt ett nytt lagförslag får Gränsbevakningsväsendet utökade befogenheter att ingripa för att avbryta skadegörelse på kritisk infrastruktur inom Finlands ekonomiska zon. Det skulle klargöra den nuvarande lagstiftningen.
– Det är svårt att försöka vara advokat på samma gång, men jag tycker tjänsteplikten förpliktar oss att agera om våra nationella intressen är hotade och kritisk infrastruktur förstörs.
Finland fick internationell uppmärksamhet för sitt ingripande för att stoppa Eagle S och Fitburg. Det var inte mindre komplicerat av att båda incidenterna utspelade sig under helger, då en stor del av personalen var på semester.
– Vi har fått respekt, fast i början kändes det lite pinsamt också för vi gjorde bara vårt jobb. Det handlade inte om några hjältedåd för vår del. Men jag är stolt över vår insats, säger Hietala.
Det har inte uppstått nya kabelbrott, fast det förekommit andra fall av misstänkt sabotage i Europa. De finska myndigheternas ingripanden kan eventuellt ha haft en avskräckande funktion.
– Hoppas det inte sker på nytt, men vi förbereder oss för allt. Det är vår uppgift, säger Hietala.
Marsec EU 2026
Inom ramen för EU:s handlingsplan för kabelsäkerhet leder Gränsbevakningsväsendet i Finland ett samarbete mellan länderna runt Östersjön, ISM, för att skydda kritisk undervattensinfrastruktur.
ISM-projektet var bakgrunden till att Gränsbevakningsväsendet ordnade den tredje Marsec EU-övningen, som är en del av EU:s sjösäkerhetsstrategi.
Syftet med Marsec EU-övningarna är att stärka skyddet av kritisk infrastruktur till havs, samt också bekämpa illegalt fiske.
Tidigare övningar har ordnats i Spanien 2024 och Italien 2025.
I det första skedet av Marsec EU 2026-övningen i april utfördes en simulation utgående från verkliga riskanalyser tillsammans med andra länder vid Östersjön.
I det andra skedet i september, Livex 1, övade de olika länderna på informationsutbyte, då myndigheterna följde Finneco II-lastfartyget på väg från Antwerpen till Hangö. De rapporterade suspekta manövrer, som plötsliga ändringar i kurs eller hastighet och delade informationen med andra länder.
Den tredje delen av Marsec EU 2026, Livex 2, ordnades utanför Helsingfors i mitten av september.
Livex 2 hade också ett internationellt inslag i form av bland annat den polska gränsbevakningens patrullfartyg General Józef Haller.
Läs mer:
Det här är Rysslands ökända skuggflotta i Östersjön
Expert: Riskfylld operation att borda ett fartyg
Vanligt att kablar går sönder – men sällan i Östersjön