Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Varje gång Xi Jinping träffar den amerikanske presidenten ser denne nu mer foglig ut. Trump gick ut hårt under början av sin andra mandatperiod i Vita huset. Som mest höjde han tullarna på kinesiska varor till 145 procent.
Då plockade Kina fram sitt ess ur rockärmen: de sällsynta jordartsmetallerna som behövs i all modern teknik – och införde exportbegränsningar av dem. Utan dem hackar den amerikanska militärindustrin.
Sedan den dagen har Trump bytt taktik – och gått från konfrontation till sådana skådespel som nu i Washington, där den älskvärda ytan är allt. Trump och Xi är sådana kompisar, säger Trump.
– Om jag säger något bra om dig brukar det vara underförstått att du säger något bra om mig. Men president Xi svarar aldrig så. Under bordet vill båda sparka varandra på benen, beskriver Wang Yiwei, en kinesisk professor i internationella relationer, spelet mellan Trump och Xi.
Den kinesiske ledaren tycks se på Trump som ett redskap – om än ett opålitligt – som kan användas för att förflytta USA:s position om Taiwan. Han uppmanade i Washington på nytt Trump att inta ”den korrekta synpunkten” om den självstyrande ön – som aldrig letts av det kinesiska kommunistpartiet, men som partiet hävdar ska förenas med fastlandet.
Kina motsätter sig ett militärt paket från USA på motsvarande 140 miljarder kronor till Taiwan. Donald Trump har hittills fördröjt försäljningen, och talat om det som ett bra förhandlingskort i samtalen med Kina. Så har ingen tidigare amerikansk president uttalat sig.
Men vad blev egentligen gjort under mötet i Washington? Förutom en överenskommelse om en kort förlängning av vapenstilleståndet i handelskriget till den 10 januari. Inte mycket av värde har presenterats. Vad sades till exempel om kriget i Iran, där USA hävdar att Kina stöttar Iran?
Spänningarna finns därför kvar på alla områden där de funnits tidigare: Taiwan, artificiell intelligens, halvledare, sällsynta jordartsmetaller och handel.
Xi Jinping är klart bättre på att hantera Trump än på att framkalla framtidstro hos sin egen befolkning.
När det gäller AI är Donald Trump öppen med att han ser Kina som USA:s främsta motståndare. Xi Jinping underströk å sin sida att AI måste förbli ”under mänsklig kontroll”, vilket lätt kan tydas som att han är fast besluten att kontrollen ska utövas av hans styrande parti.
Nästa gång de ses vid Apec-mötet i Shenzhen i Kina i mitten av november kan det amerikanska mellanårsvalet ha försvagat Donald Trumps ställning. Det kan, enligt bedömare, ge Xi Jinping ytterligare manöverutrymme.
Handelskrig är det sista den kinesiske ledaren vill se. I övrigt behöver det inte hända så mycket i förbindelserna med USA. Kina kan därför tänka sig att fortsätta på den inslagna trevliga, oförargliga vägen.
Tiden, tycker ledningen i Peking, talar för Kina.
För varje månad som går kommer kinesiska företag närmare USA när det gäller att producera egna kvalificerade halvledare, som behövs för utvecklingen inom AI.
Kina har redan en tre gånger så stor kapacitet att producera el som USA, en annan viktig förutsättning i kapplöpningen. Landet är snart självförsörjande i de flesta högteknologiska branscher och når rekordstora handelsöverskott.
Det största problemet finns på hemmaplan, där ekonomin står och stampar eftersom många invånare inte vågar använda sina pengar.
Xi Jinping är klart bättre på att hantera Trump än på att framkalla framtidstro hos sin egen befolkning.
Läs mer:
Karl Dalén: Trumps mottagning av Xi Jinping saknar motstycke
USA och Kina öppnar direktlinje om AI-incidenter